I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet för HD 176527 och hans inverkan på dagens samhälle. Från en ödmjuk början till sin uppgång till toppen har HD 176527 satt en outplånlig prägel på historien. Genom sina prestationer och utmaningar har HD 176527 inspirerat otaliga människor att följa i hans fotspår och nå sina egna mål. På dessa sidor kommer vi att upptäcka hemligheterna bakom HD 176527s framgång och hur hans arv fortsätter att påverka framtida generationer. Gör dig redo att ge dig ut på en spännande resa genom livet för HD 176527!
HD 176527 | |
![]() | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Lyran |
Rektascension | 18t 59m 45,48432s[1] |
Deklination | +26° 13′ 49,4487″[1] |
Skenbar magnitud () | +5,26 (V)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | K2 III[3] |
B–V | +1,228 ± 0,003[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -22,56 ± 0,13[1] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -85,671[1] mas/år Dek.: -10,624[1] mas/år |
Parallax () | 12,2448 ± 0,0874[1] |
Avstånd | 266 ± 2 lå (81,7 ± 0,6 pc) |
Absolut magnitud () | 0,28[2] |
Detaljer | |
Radie | 20,15+0,12-0,99[1] R☉ |
Luminositet | 128,0 ± 1,6[1] L☉ |
Temperatur | 4 325+110-13[1] K |
Metallicitet | -0,28 (Fe/H)[4] dex |
Andra beteckningar | |
HD 176527, AG+26 1956, BD+26 3418, GSC 02126-02370, HIC 93256, HIP 93256, HR 7181, IRAS 18577+2609, IRC +30349, 2MASS J18594548+2613492, PLX 4409, PPM 108190, SAO 86673, TYC 2126-2370-1, Gaia DR2 4534818718162962304, Gaia DR1 4534818713854917888 [5][6] |
HD 176527 är en ensam stjärna[7] belägen i den södra delen av stjärnbilden Lyran. Den har en skenbar magnitud av ca 5,26[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 12,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 266 ljusår (ca 82 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -23 km/s.[2]
HD 176527 är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K2 III,[3] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en radie som är ca 20[1] solradier och har ca 128 gånger solens utstrålning av energi[6] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 300 K.[1]