HBTQ-rättigheter i Serbien
I dagens värld är HBTQ-rättigheter i Serbien en fråga som har fått relevans inom olika samhällsområden. Oavsett om det är inom politik, ekonomi, teknik, hälsa och kultur har HBTQ-rättigheter i Serbien blivit en central punkt för diskussion och debatt. Dess inflytande sträcker sig internationellt, påverkar beslutsfattande och genererar betydande förändringar i många aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika vinklarna och perspektiven relaterade till HBTQ-rättigheter i Serbien, och analysera dess inverkan och relevans i dagens värld.
HBTQ-rättigheter i Serbien är de juridiska rättigheter som tillfaller och omfattar HBTQ-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera).
Samkönade sexuella relationer är tillåtet sedan 1994. Sedan 2010 är diskriminering på grund av sexuell läggning förbjudet. Förbudet omfattar bland annat arbetsmarknad, offentlig service och utbildning. Sedan 2013 är det dessutom förbjudet med hatbrott på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Samtidigt anger den serbiska konstitutionen att äktenskap endast kan ingås mellan en man och en kvinna. 2019 inleddes rättsfall där två lesbiska par driver sin rätt att få gifta sig. 30 november 2020 meddelade den serbiska ministern för mänskliga rättigheter, Gordana Čomić, att ett lagförslag skulle läggas fram under våren 2021.
Sedan 2007 är det möjligt att ändra sitt juridiska kön och sedan 2019 krävs inte längre en könsbekräftande operation, däremot intyg från psykolog samt minst ett år av hormonbehandling.
Enligt människorättsorganisationen Civil Rights Defenders finns det ett starkt stöd för att avancera HBTQ-personers rättigheter i landet.
HBTQ-rörelsen
Landets HBTQ-rörelse är en utsatt grupp som fortfarande möter motstånd från såväl nationalistiska som religiösa grupper. Landets första HBTQ-organisation, Arkadija, grundades 1990 och var verksam fram till 1995 när den lades ner. Den lesbiska organisationen Labris, som tidigare varit en del av Arkadijas verksamhet, blev en egen organisation och är idag en av Serbiens främsta HBTQ-organisationer. Idag finns över tjugo hbtq-organisationer runtom i Serbien.
HBTQ-rörelsen har i flera år arbetat för att arrangera en prideparad i Belgrad. Den 30 juni 2001 gjordes det första försöket. Arrangemanget, som ofta benämns som ”Bloody Pride”, mötte stort motstånd och ett tusental män från fotbollsklubbar, ultranationalistiska Obraz och Serbiska radikala partiet attackerade paraden. Ett fyrtiotal personer i paraden skakades allvarligt. Händelserna understöddes av allmänheten och den serbisk-ortodoxa kyrkan. Ingen blev åtalad för händelserna. Ett flertal försök att arrangera pridefiranden gjordes följande år. 2009, 2011, 2012 samt 2013 förbjöds pridefirandet i Belgrad av säkerhetsskäl. Senare beslutade Serbiens författningsdomstol att förbuden 2009 och 2011 stred mot författningens skrivningar om mötesfrihet. Firandet 2010 attackerades av organiserade nationalister. Fjorton personer, däribland Obraz ledare Mladen Obradovic, dömdes till fängelse för att ha organiserat kravallerna. Representanter för HBTQ-rörelsen uttryckte i samband med 2012 års paradförsök att de upplevde ett ökat stöd från allmänhet och en större uppmärksamhet från medier.
Sedan 2014 hålls Belgrad Pride årligen. 2022 kommer Belgrad Pride att stå värd för Europride.
Sociala förutsättningar
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-09)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
På grund av att Serbiens HBT-situation ser ut som den gör så väljer en hel del av dessa människor att söka asyl, skydd, i andra länder och platser i hopp om att kunna uttrycka sin identitet fritt någon annanstans, meddelar hbt-organisationen Labris. ILGA rapporterade dock under 2011 att ett flertal människor som sökt asyl nekats tilldelning av civilståndsintyg eftersom det kommit fram att anledningen till att de var tvungna att ha det endast var för att kunna ingå äktenskap eller partnerskap i en annan del av världen.
Översiktstabell
| Samkönade sexuella aktiviteter avkriminaliserade |  (Sedan år 1994)
|
| Jämställd sexuell myndighetsålder | (Sedan år 2006)
|
| Lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet | (Sedan år 2005)
|
| Lagstiftning mot diskriminering vid tillhandahållande av varor och tjänster | (Sedan år 2009)
|
| Lagstiftning mot diskriminering i alla andra områden (inklusive indirekt diskriminering, hets mot folkgrupp etc) | (Sedan år 2009)
|
| Erkännande av samkönade parförhållanden | 
|
| Samkönat äktenskap | (Konstitutionellt förbud sedan år 2006)
|
| Registrerat partnerskap |
|
| Närståendeadoption |
|
| Samkönad adoption |
|
| Öppet homo- och bisexuella kan tjänstgöra i landets försvar | (Sedan år 2005)
|
| Ändring av juridiskt kön tillåtet | (Sedan år 2007)
|
| Tillgång till IVF för samkönade par |
|
| Kommersiellt värdmödraskap | (Illegalt för alla, oavsett sexuell läggning)
|
| Män som har sex med män kan donera blod | / (Efter sex månader av abstinens)
|
Referenser
Noter
- ^ State-Sponsored Homophobia 2020: Global Legislation Overview Update. Geneve: ILGA World. 2020. sid. 107. https://ilga.org/downloads/ILGA_World_State_Sponsored_Homophobia_report_global_legislation_overview_update_December_2020.pdf. Läst 23 september 2021
- ^ State-Sponsored Homophobia 2020: Global Legislation Overview Update. Geneve: ILGA World. 2020. sid. 211. https://ilga.org/downloads/ILGA_World_State_Sponsored_Homophobia_report_global_legislation_overview_update_December_2020.pdf. Läst 23 september 2021
- ^ State-Sponsored Homophobia 2020: Global Legislation Overview Update. Geneve: ILGA World. 2020. sid. 248. https://ilga.org/downloads/ILGA_World_State_Sponsored_Homophobia_report_global_legislation_overview_update_December_2020.pdf. Läst 23 september 2021
- ^ ”Annual Review | Rainbow Europe”. www.rainbow-europe.org. ILGA Europe. sid. 99-100. Arkiverad från originalet den 24 september 2021. https://web.archive.org/web/20210924122449/https://www.rainbow-europe.org/annual-review. Läst 24 september 2021.
- ^ ”Donet Pravilnik o načinu izdavanja i obrascu potvrde nadležne zdravstvene ustanove o promeni pola” (på engelska, serbiska). Geten. https://www.transserbia.org/vesti/1482-donet-pravilnik-o-nacinu-izdavanja-i-obrazcu-potvrde-nadlezne-zdravstvene-ustanove-o-promeni-pola. Läst 24 september 2021.
- ^ ”Serbia is Ready for Law on Same Sex Union, Poll Finds Strong Support for LGBTI+ Rights” (på amerikansk engelska). Civil Rights Defenders. 2 april 2021. https://crd.org/2021/04/02/poll-finds-serbia-is-ready-for-law-on-same-sex-union/. Läst 24 september 2021.
- ^ ”SERBIA | LGBTI Equal Rights Association for Western Balkans and Turkey”. www.lgbti-era.org. https://www.lgbti-era.org/content/serbia. Läst 24 september 2021.
- ^ Tiina Meri (9 juli 2001). ”Hatbrotten frodas i skymundan”. Dagens Nyheter: s. A2. Läst 24 september 2021.
- ^ Christina Wassholm (19 maj 2008). ”Schlageryra och oro i Belgrads queervärld”. Dagens Nyheter. Läst 24 september 2021.
- ^ Vikström, Suzanne. ”Serbiska hbt-aktivister berättar om sin kamp”. QX.se. https://www.qx.se/samhalle/8821/serbiska-hbt-aktivister-berattar-om-sin-kamp/. Läst 24 september 2021.
- ^ ”Lång väg till säker prideparad”. Sydsvenskan. 29 december 2015. Läst 24 september 2021.
- ^ Platform, European Liberties. ”Förbuden mot Belgrad Pride var författningsvidriga, beslutar domstolen i Strasbourg”. Liberties.eu. https://www.liberties.eu/se/stories/europadomstolens-utslag-belgrad-pride-forbud-var-forfattningsvidriga/11453. Läst 24 september 2021.
- ^ ”Nationalist dömd för pride-attack”. Östgöta Correspondenten. 20 april 2011.
- ^ Mia Holmgren (5 okt 2012). ”Vår chans att vara synliga i samhället”. Dagens Nyheter: s. 18.
- ^ ”Belgrade wins EuroPride 2022 in landslide vote” (på brittisk engelska). https://www.epoa.eu/belgrade-wins-europride-2022-in-landslide-vote/. Läst 24 september 2021.
- ^ RFSL (2013), Serbien. Hämtat från RFSL.se, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 april 2015. https://web.archive.org/web/20150423121830/http://www.rfsl.se/?p=6012. Läst 8 oktober 2015. Senast uppdaterad 2013-01. Hämtat 2015-10-02.
- ^ Amnesty International (2015), Report 2014/15: The state of the world's human rights. Hämtat från https://www.amnesty.org/en/documents/pol10/0001/2015/en/ Publicerat 2015-02-25. Hämtat 2015-10-05.
| ||||||||