I dagens värld har Hólar blivit ett ämne av konstant intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess relevans vid en specifik tidpunkt eller dess inflytande inom vissa områden, har Hólar fångat uppmärksamheten hos såväl akademiker, proffs som entusiaster. Dess betydelse är obestridlig, och dess närvaro märks inom olika områden i det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att undersöka effekten av Hólar ytterligare och analysera dess olika aspekter för att bättre förstå dess innebörd idag.
Hólar | |
By | |
Hólars kyrka och högskolebyggnaden i juli 2011.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Folkmängd | 116 (januari 2021)[1] |
Tidszon | GMT (UTC0) |
Postnummer | 570 |
Geonames | 2630237 |
![]() Skagafjördurs kommun, där Hólar ligger.
|
Hólar (egentligen Hólar í Hjaltadal) är en ort på norra Island, cirka 380 kilometer från huvudstaden Reykjavik, med 116 invånare (2021)[1].
Byn grundades som ett stift år 1106[2] av biskopen Jón Ögmundsson[3] och kom snart att bli ett av Islands två huvudcentrum för utbildning. Det andra var Skálholt på sydvästra Island.[4] Under reformationen övergick Skálholt till protestantismen, medan Hólar förblev katolskt. Den religiösa konflikt som då uppstod, löstes brutalt 1550, då Hólars siste katolske biskop, Jón Arason, halshöggs i Skálholt tillsammans med sina söner.[5]
Idag finns där en högskola, som sedan 2003 kallas Háskólinn á Hólum (Högskolan i Hólar). Innan dess hette skolan Búnaðarskólinn á Hólum (Lantbruksskolan i Hólar).[6]