I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Gymnasielärare och allt det innebär. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad analys av detta ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka olika aspekter relaterade till Gymnasielärare, från dess påverkan på samhället till dess påverkan på olika studieområden. På samma sätt kommer vi att försöka förstå dess historiska betydelse och dess möjliga utveckling i framtiden. I slutändan syftar den här artikeln till att ge en heltäckande bild av Gymnasielärare, och erbjuda ett berikande och upplysande perspektiv för alla som är intresserade av att fördjupa sig i detta ämne.
Gymnasielärare är i Sverige en person med en lärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan. De är i första hand anställda vid en gymnasieskola, folkhögskola eller vid komvux.
Det finns grovt sett två typer av gymnasielärare i Sverige, gymnasielärare i yrkesämnen och gymnasielärare i allmänna ämnen; båda har en utbildning som omfattar ca. 90-330 hp beroende på undervisningsämnen. Det är vanligtvis så att en gymnasielärare undervisar i två ämnen.
De flesta gymnasielärare i Sverige är fackligt organiserade i Sveriges Lärare (Före 2023 Lärarförbundet eller Lärarnas Riksförbund). Åren 2017-2019 låg gymnasielärarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 84-87 procent, varav i offentlig sektor 83-88 procent och i privat sektor 85-87 procent.[1] Bland inrikes födda gymnasielärare var organisationsgraden 85-88 procent och bland utrikes födda 76-84 procent. Åren 2001-2003 var cirka 89-92 procent av gymnasielärarna fackligt anslutna.