I dagens värld är Gustav Ytterborn ett ämne som har fått stor relevans i olika sammanhang. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på ekonomin har Gustav Ytterborn väckt stort intresse och genererat många debatter i opinionen. Det är därför det är viktigt att noggrant analysera de olika aspekterna relaterade till Gustav Ytterborn, för att till fullo förstå dess omfattning och implikationer. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i komplexiteten hos Gustav Ytterborn, utforska dess olika aspekter och erbjuda en heltäckande vision som gör det möjligt för läsaren att få en bredare förståelse av detta ämne.
Gustav Ytterborn | |
Född | 11 augusti 1901 Ytterby församling, Sverige |
---|---|
Död | 11 juli 1981 (79 år) Bromma församling, Sverige |
Begravd | Bromma kyrkogård[1] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Sveriges lantbruksuniversitet ![]() |
Sysselsättning | Agronom, ämbetsman |
Redigera Wikidata |
Gustav Rudolf Ytterborn, ursprungligen Larsson, född 11 augusti 1901 i Ytterby församling, Bohuslän, död 11 juli 1981 i Bromma, Stockholm[2], var en svensk agronom och ämbetsman.
Ytterborn avlade agronomexamen 1926 vid Alnarps lantbruksinstitut. Han var 1938-1942 byråchef i Lantbruksstyrelsen, från 1948 överdirektör och 1966-1967 generaldirektör där. Han invaldes 1953 som ledamot av Lantbruksakademien.