Gustav Wally

Idag ska vi analysera Gustav Wally på djupet och dess inverkan på dagens samhälle. Från sitt ursprung till nutid har Gustav Wally spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet, från kultur till ekonomi. Under åren har Gustav Wally varit föremål för debatt och kontroverser, vilket genererat motstridiga åsikter och olika perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Gustav Wally och dess inflytande på vår moderna värld, med målet att bättre förstå dess betydelse och räckvidd. Oavsett om du är expert på området eller helt enkelt nyfiken på att lära dig mer, kommer den här artikeln att ge dig en omfattande översikt över Gustav Wally och dess inverkan idag.

Gustav Wally
Gustav Wally (1941)
Gustav Wally (1941)
FöddGustaf Axelsson Wallenberg
24 november 1905
Död4 mars 1966 (60 år)
Bajo i Panama
IMDb SFDb

Gustav Wally, ursprungligen Gustaf Axelsson Wallenberg, född 24 november 1905, död 4 mars 1966 i Bajo i Panama, var en svensk dansör, skådespelare, revyaktör, regissör och teaterchef.

Biografi

Wally var son till diplomaten och affärsmannen Axel Wallenberg och hans hustru Elsa, född Lilliehöök af Fårdala. Han avlade studentexamen vid Lundsbergs skola 1927 men hoppade av från en utstakad bana i finansvärlden för att i stället uppträda som balettdansör i New York i operetten Bitter Sweet 1929. Efter att ha följt Ziegfield Theatre under dess turné i USA och Kanada uppträdde han 1930 som dansare i Ernst Rolfs Chinarevy, och därefter 1931 med Karl Gerhard i Göteborg. Wally bildade tillsammans med dansken Niels Wessel Bagge danstruppen Wally brothers 1932–1933 och uppträdde på kontinenten. 1935 uppträdde han på Casino de Paris i Paris. Wally medverkade under 1930-talet i Karl Gerhards och Kar de Mummas revyer. 1937 fick han ett välbetalt Hollywoodkontrakt, men aldrig någon filmroll.

Han satte upp flera egna revyer och operettshower under sin tid som chef för Södra teatern i Stockholm 1939–1941 och på Oscarsteatern 1942–1947. Wally spelade in ett antal grammofonskivor och medverkade i nio filmer.

Han bosatte sig i New York 1947 och blev skeppsredare. På 1950-talet samarbetade han med Lars Schmidt i ett flertal internationella produktioner av My Fair Lady.

På 1950-talet övergick han till affärsverksamhet som chef för Wallenbergska Panamalinjens New York-kontor. Han blev 1953 amerikansk medborgare.

Wally avled av en hjärtattack under en flygning mellan New York och Panama år 1966.

Filmografi (roller)

Teater

Roller (ej komplett)

Gustav Wally med Rosita Serrano i en Karl Gerhard-revy strax efter kriget.
År Roll Produktion Regi Teater
1931 Medverkande Sjö och fart, revy
Karl Gerhard		 Folkteatern i Göteborg
1933 Medverkande Oss greker emellan
Karl Gerhard		 Folkteatern
1934 Robert Kokottskolan
Paul Armont och Marcel Gerbidon		 Karl Gerhard Folkteatern
Medverkande Mitt vänliga fönster, revy
Karl Gerhard		 Karl Gerhard Folkteatern
1936 Medverkande Klart söderut, revy
Kar de Mumma och Åke Söderblom		 Björn Hodell Södra Teatern
1938 Medverkande Sommar och sol över stan, revy
Royal
1939 Medverkande Honnör för 39, revy
Kar de Mumma		 Victor Bernau Södra Teatern
1942 Blåjackor
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern
1942 Teaterbåten
Jerome Kern och Oscar Hammerstein II		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern
1943 Tre valser
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern
1944 Medverkande Wallyrevyn
Leif Amble-Naess Cirkus, Stockholm
1944 Thomas Rhodes Serenad
Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern
1946 Medverkande Ett lysande elände, revy
Karl Gerhard		 Hasse Ekman Oscarsteatern
1946 Ralph Eskapad
Lajos Lajtai och Staffan Tjerneld		 William Mollison Oscarsteatern
1947 Medverkande Trivsel-Sverige, revy
Karl Gerhard		 Gösta Terserus Oscarsteatern

Bibliografi

Referenser

Noter

  1. ^ Han avled den 4 mars av en hjärtattack på flyget, då han var på väg från sitt hem i New York till Panama. Källa: Panorama 66 - en bokfilm, red. Per-Erik Lindorm, utgiven av Bonniers Folkbibliotek, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1966, s. 96
  2. ^ Wally, Gustav i Svenska män och kvinnor (1955)
  3. ^ Gustav Wally, Svensk Filmdatabas.
  4. ^ Lindorm, (1966), s. 96
  5. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 160. Libris 784760 
  6. ^ ”Tilja, Film, Radio”. Svenska Dagbladet: s. 12. 6 maj 1933. https://www.svd.se/arkiv/1933-05-06/12. Läst 4 februari 2017. 
  7. ^ Bo Bergman (28 april 1934). ”Fransk kokottskola på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-28/113/1. Läst 4 februari 2017. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 19. 18 juni 1934. http://arkivet.dn.se/tidning/1934-06-18/162/19. Läst 4 februari 2017. 
  9. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 119
  10. ^ Lill. (6 mars 1936). ”Vårpremiär på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1936-03-06/11. Läst 4 februari 2017. 
  11. ^ Jerome (2 juni 1938). ”Varietényheterna: Royalvarietén”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/tidning/1938-06-02/147/15. Läst 4 februari 2017. 
  12. ^ Mac (2 januari 1939). ”Nyårspremiärerna: 'Honnör för 39' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/tidning/1939-01-02/1/11. Läst 4 februari 2017. 
  13. ^ Esq. (2 januari 1939). ”Nyår i revyernas tecken: 'Honnör för 39' stor succé på Södran”. Svenska Dagbladet: s. 11. https://www.svd.se/arkiv/1939-01-02/17. Läst 4 februari 2017. 
  14. ^ ”'Blåjackor' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 22. 20 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-20/50/22. Läst 15 augusti 2015. 
  15. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 217. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  16. ^ O. R-t (23 september 1943). ”"Tre valser" på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-09-22/258/17. Läst 11 juli 2015. 
  17. ^ Sten af Geijerstam (27 maj 1944). ”Wally bjuder till fest på Cirkus”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-27/142/6. Läst 6 februari 2016. 
  18. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
  19. ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
  20. ^ Sten af Geijerstam (2 mars 1946). ”Oscars: 'Ett lysande elände'”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-03-02/60/5. Läst 6 februari 2016. 
  21. ^ ”Eskapad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25005&pos=46. Läst 26 juni 2015. 
  22. ^ Gerd Ribbing (26 september 1946). ”Eskapad på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-26/262/14. Läst 31 augusti 2015. 
  23. ^ ”'Trivsel-Sverige' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 8 februari 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-02-08/37/32. Läst 15 augusti 2015. 

Webbkällor

Tryckta källor

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata