Gustav Simon (kirurg)
I dagens värld är Gustav Simon (kirurg) ett ämne som har fått stor betydelse och relevans inom olika samhällsområden. Oavsett om det gäller politik, vetenskap, teknik eller på ett personligt plan, har Gustav Simon (kirurg) fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess inverkan och omfattning har blivit föremål för debatter, forskning och djupgående analyser som försöker förstå dess inflytande på vardagen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Gustav Simon (kirurg) och undersöka dess inverkan på vårt samhälle idag.
| Gustav Simon | |
 | |
| Född | 30 maj 1824 eller 30 mars 1824 Darmstadt |
|---|---|
| Död | 21 augusti 1876 eller 28 augusti 1876 Heidelberg |
| Begravd | Bergfriedhof |
| Medborgare i | Storhertigdömet Hessen |
| Utbildad vid | Justus-Liebig-Universität Gießen Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg  |
| Sysselsättning | Militärläkare, universitetslärare, kirurg |
| Arbetsgivare | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Rostocks universitet |
| Redigera Wikidata | |
Gustav Simon, född den 30 maj 1824 i Darmstadt, död den 21 augusti 1876, var en tysk kirurg.
Simon studerade i Giessen och i Heidelberg, var militärläkare i Darmstadt från 1848 då han blev medicine doktor till 1861. År 1861 blev han ordinarie professor i kirurgi i Rostock, varifrån han 1867 kallades till en professur i Heidelberg. Han ansågs vara en mycket betydande kirurg och utövade stort inflytande på sin vetenskaps framsteg. Under åren 1851 och 1852 var han verksam i Paris.
Simon studerade som militärläkare särskilt skottskador och publicerade 1851 en bok Über Schusswunden, verbunden mit einem Berichte über die im grossherzoglichen Militärlazareth zu Darmstadt behandelten Verwundeten im Sommer 1849. Men han var också framstående inom plastikkirurgi och gynekologi och kombinerade dessa båda specialiteter i sina operation rörande vesikovaginalfistlar.
Han var också först med att visa att man kan operera ut en njure och att den friska njure som blir kvar tar över de nödvändiga funktionerna. Hans kirurgiska behandling av njursjukdomar (1869) framställs i Chirurgie der Nieren (2 band, 1871-76). År 1872 var han med och grundade Deutsche Gesellscahft für Chirurgie. Simon var till följd av höftproblem sängliggande under längre prioder, under vilka han skrev många av sin artiklar och böcker.
Källor
Noter
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6jj1bkf, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Who Named It?, Whonamedit?-ID: 2998, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, commons.wikimedia.org .
- ^ Gustav Simon (1824-1877) and the development of nephrectomy: the surgeon and his intention, vol. 8, 3, Journal of Medical Biography, 1 augusti 2000, s. 140-145, 10.1177/096777200000800303, PubMed-ID: 10954921.
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 16 november 2024.
- ^ Dagmar Drüll, Heidelberger Gelehrtenlexikon 1803–1932, Springer Science+Business Media, 1986, 10.1007/978-3-642-70760-5.
Tryckta källor
- Simon, Gustav i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Externa länkar
|