I dagens värld är Gustav Aschaffenburg ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess påverkan på populärkulturen eller dess betydelse inom yrkesområdet, har Gustav Aschaffenburg blivit en konvergenspunkt för olika perspektiv och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Gustav Aschaffenburg, utforska dess många aspekter, analysera dess relevans i olika sammanhang och erbjuda en panoramavy som låter läsaren förstå vikten och omfattningen av detta ämne. Genom detaljerad och rigorös analys kommer vi att reda ut komplexiteten i Gustav Aschaffenburg och erbjuda nya perspektiv för att berika debatten kring detta fascinerande ämne.
Gustav Aschaffenburg | |
![]() | |
Född | 23 maj 1866 eller 23 april 1866 Zweibrücken, Tyskland |
---|---|
Död | 2 september 1944 Baltimore, USA |
Medborgare i | Tyska riket |
Utbildad vid | Strasbourgs universitet ![]() |
Sysselsättning | Psykiater, läkare, universitetslärare, kriminolog |
Arbetsgivare | Johns Hopkins University Catholic University of America Kölns universitet Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg |
Redigera Wikidata |
Gustav Aschaffenburg, född 23 maj 1866, död 2 september 1944, var en tysk psykiater.
Aschaffenburg var professor i Köln. Han sysslade särskilt med brottets och brottslingens psykologi, och var utgivare av Handbuch der Psychiatrie, i vilken han har skrivit Allgemeine Symptomatologie der Psychosen. Han redigerade även Monatschrift für Kriminalpsychologie und Strafrechtsreform. Till svenska finns översatt Brottet och dess bekämpande (1911).