I världen av Gustaf Rosenberg finns det en mängd olika aspekter att utforska och analysera. Oavsett om det är Gustaf Rosenbergs inverkan på det samtida samhället, dess historiska rötter eller dess relevans idag, är det utan tvekan ett ämne som är värt att uppmärksammas och studeras. Under åren har Gustaf Rosenberg väckt stort intresse och väckt många diskussioner och debatter. I denna mening är det väsentligt att fördjupa sig i de olika tillvägagångssätt som finns kring Gustaf Rosenberg, såväl som de implikationer som detta fenomen kan ha inom olika områden. Därför är det avgörande att ta upp alla aspekter relaterade till Gustaf Rosenberg på ett uttömmande och detaljerat sätt, för att förstå dess verkliga omfattning och betydelse.
Gustaf Olof Rosenberg, född 21 maj 1925 i Stockholm, död 13 oktober 2021 på Lidingö, var en svensk arkitekt.
Rosenberg tog examen vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1951. Han var anställd hos Ancker-Gate-Lindegren 1951–1952 och därefter på Storstockholms Lokaltrafiks (SL:s) arkitektkontor 1953–1954. Han inledde egen verksamhet 1955 och startade, tillsammans med Olle Stål, Rosenberg & Stål Arkitekter AB, 1955. Från 1987, då han och hans bror, Hans Rosenberg, arkitekt SAR o SIR, ombildade bolaget till Rosenbergs Arkitektkontor AB, var han verkställande direktör för företaget. Han var fortsatt VD för kontoret i ytterligare några år efter 1993 då kontoret ombildades till Rosenbergs Arkitekter AB, nu med nya ägandeförhållanden.
Rosenberg belönades genom åren med tjugo förstapris i olika arkitekttävlingar. År 1981 blev han ledamot av Kungliga Akademien för de fria Konsterna (Konstakademien). Han tilldelades Prins Eugen medaljen för framstående konstnärlig gärning 1998, Svenska Betongföreningens guldmedalj 2000 och Paul Hedqvists belöning 2013.
Gustaf Rosenberg är gravsatt i minneslunden på Lidingö kyrkogård.