Gustaf Murray (militär)

I den här artikeln ska vi analysera på djupet Gustaf Murray (militär) och dess inverkan på dagens samhälle. Gustaf Murray (militär) är ett ämne som har väckt stort intresse och debatt de senaste åren, och är av avgörande betydelse för att förstå olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gustaf Murray (militär) och undersöka hur det har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att analysera dess implikationer inom olika områden, från kultur till politik, teknik och ekonomi. Med ett kritiskt och objektivt förhållningssätt ska vi försöka belysa Gustaf Murray (militär) och dess påverkan på det moderna samhället.

Se Gustaf Murray för biskopen.
Gustaf Murray
Information
Född18 januari 1905
Smålands artilleriregementes församling i Jönköpings län, Sverige
Död13 november 1992 (87 år)
Kristianstads Heliga Trefaldighets församling i Kristianstads län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1926–1965
GradÖverste

Gustaf Vilhelm Murray, född 18 januari 1905 i Smålands artilleriregementes församling i Jönköpings län, död 13 november 1992 i Kristianstads Heliga Trefaldighets församling i Kristianstads län,[1] var en svensk militär.

Biografi

Murray avlade studentexamen vid Beskowska skolan i Stockholm 1924.[2] Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1926 och utnämndes samma år till fänrik vid Svea artilleriregemente,[3] där han befordrades till underlöjtnant 1928[4] och till löjtnant 1931.[5] Han gick Allmänna artillerikursen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1928–1930[6] och tjänstgjorde även vid Karlsborgs artilleriregemente.[7] Han befordrades till kapten vid Svea artilleriregemente 1939[8] och inträdde 1941 i Fälttygkåren.[9] Vid denna tid tjänstgjorde han i Försvarsstaben, var sakkunnig i 1946 års militära förvaltningsutredning och var biträdande militärattaché vid ambassaden i Köpenhamn.[10] År 1948 befordrades han till major i Fälttygkåren,[11] varpå han var chef för Ammunitionsförrådsbyrån i Tygavdelningen i Arméförvaltningen 1948–1954,[12] befordrades till överstelöjtnant i Fälttygkåren 1954[13] och var chef för Ammunitionsförrådsbyrån vid Armétygförvaltningen 1954–1965.[14][15] Murray befordrades till överste i Fälttygkåren 1958.[16] Han är begravd på Vittskövle kyrkogård.[17]

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ ”Studentexamen”. Svenska Dagbladet: s. 5. 18 maj 1924. https://tidningar.kb.se/1767385/1924-05-18/edition/11632/part/1/page/5/. 
  3. ^ Sveriges statskalender för året 1927. Uppsala. 1927. sid. 292 .
  4. ^ Sveriges statskalender för året 1930. Uppsala. 1930. sid. 288 .
  5. ^ Sveriges statskalender för året 1934. Uppsala. 1934. sid. 302 .
  6. ^ Uller, Lennart B:son, red (1992). AIHS 1818–1992. Minnesskrift med anledning av Högre artilleriläroverkets, Krigshögskolans å Marieberg, Artilleri- och ingenjörhögskolans, Artilleri- och ingenjörofficersskolans, Artilleri- och ingenjörregementsofficersskolans samt (ånyo) Artilleri- och ingenjörhögskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro. Stockholm: Probus. sid. 104. ISBN 91-8718-418-4 .
  7. ^ Sveriges statskalender för året 1934. Uppsala. 1934. sid. 316 .
  8. ^ Sveriges statskalender för året 1945. Uppsala. 1945. sid. 344 .
  9. ^ Sveriges statskalender för året 1945. Uppsala. 1945. sid. 342 .
  10. ^ ”Gustaf Murray”. Dagens Nyheter: s. 51. 22 november 1992. https://tidningar.kb.se/8224221/1992-11-22/edition/0/part/4/page/5/. 
  11. ^ Sveriges statskalender för året 1950. Uppsala. 1950. sid. 359 .
  12. ^ Sveriges statskalender för året 1954. Uppsala. 1954. sid. 109 .
  13. ^ Sveriges statskalender för året 1958. Uppsala. 1958. sid. 368 .
  14. ^ Sveriges statskalender för året 1965. Uppsala. 1965. sid. 106 .
  15. ^ Sveriges statskalender för året 1966. Uppsala. 1966. sid. 98 .
  16. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1964. Uppsala. 1964. sid. 373 .
  17. ^ Gustav Vilhelm Murray på Gravar.se
  18. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 132 .