Gustaf Komppa

Gustaf Komppa är ett ämne av intresse för ett stort antal människor idag. Dess relevans täcker olika områden och dess betydelse har erkänts över tid. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Gustaf Komppa, från dess ursprung till dess inverkan på det nuvarande samhället. Vi kommer att analysera olika perspektiv, lyssna på åsikter från experter inom området och reflektera över deras inflytande på vårt dagliga liv. Gustaf Komppa är ett ämne som inte lämnar någon oberörd, så det är viktigt att förstå det noggrant för att kunna fatta välgrundade beslut.

Gustaf Komppa
Född28 juli 1867[1]
Viborg[2]
Död20 januari 1949[1] (81 år)
Helsingfors[2]
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningKemist[3]
Utmärkelser
August Wilhelm von Hofmann-medaljen (1940)[4]
Redigera Wikidata
Gustaf Komppa.

Gustaf Komppa, född 28 juli 1867 i Viborg, död 20 januari 1949 i Helsingfors, var en finländsk kemist.

Komppa studerade vid Polytekniska institutet. Han blev filosofie licentiat år 1893 på avhandlingen Ueber kernsubstituirte Styrole, docent i kemi vid Helsingfors universitet år 1898. Han var lärare i kemi vid Polytekniska institutet från år 1894 och efter dess ombildning till teknisk högskola professor där 1908–37. Från 1935 till 1945 var han kansler vid Åbo universitet.[5]

Komppa var en framgångsrik forskare, särskilt inom kamfergruppen, och erhöll för sina syntetiska arbeten på detta område Längmanska priset 1903. Han var generalsekreterare i finska Vetenskapsakademien sedan dess grundande 1908 och ordförande i Kordelinska stiftelsens styrelse. Han invaldes år 1908 i Finska Vetenskaps-Societeten och år 1935 i svenska Ingenjörsvetenskapsakademien.

Asteroiden 1406 Komppa är uppkallad efter honom.[6]

Källor