Gustaf Johan Billberg
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Gustaf Johan Billberg på djupet, undersöka dess ursprung, dess inverkan på det samtida samhället och dess relevans inom olika områden av det dagliga livet. För att bättre förstå detta fenomen kommer vi att fördjupa oss i dess historia, analysera olika perspektiv och ge en röst åt experter på området. Genomgående på dessa sidor uppmanar jag läsaren att reflektera över Gustaf Johan Billberg ur olika perspektiv och att ifrågasätta sina egna förutfattade meningar om det. Jag hoppas att den här artikeln visar sig vara en källa till kunskap och inspiration, och att den bidrar till att berika dialogen kring Gustaf Johan Billberg.
| Gustaf Johan Billberg | |
 | |
| Född | 14 juni 1772[1] Karlskrona, Sverige |
|---|---|
| Död | 26 november 1844[1] (72 år) Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet  |
| Sysselsättning | Botaniker, entomolog, zoolog, ornitolog |
| Arbetsgivare | Sankt Petersburgs vetenskapsakademi |
| Maka | Margareta Ferelius (g. 1796–) |
| Barn | Johan Immanuel Billberg (f. 1799) |
| Släktingar | Johan Peter af Billbergh (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Johan Billberg, född 14 juni 1772 i Karlskrona, död 26 november 1844 i Stockholm, var en svensk jurist, zoolog och botaniker. Han var bror till Johan Peter af Billbergh.
Auktorsnamnet Billb. kan användas för Gustaf Johan Billberg i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Biografi
Billberg var till yrket egentligen jurist, men odlade ett stort intresse för naturvetenskaperna. Därför betecknade etablerade biologer Billberg som amatör. Billberg var nära vän till Carl Peter Thunberg. Efter Johan Wilhelm Palmstruchs död utgav Billberg del 7 till 9 av planschverket Svensk botanik (1812–1822) som senare fortsattes av Kungliga Vetenskapsakademien. Billberg grundade "Linnéska samfundet", som dock snart kom att läggas ned på grund av bristande intresse från andra forskare. Han var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1817.
Billberg var gift två gånger: 1796 med Margareta Ferelius och 1801 med Helena Maria Ehinger. I första äktenskapet föddes sonen Johan Immanuel Billberg.
Billbergia-släktet i familjen ananasväxter (Bromeliaceae) är uppkallat efter honom.
Bibliografi (i urval)
- Svensk zoologi (1806–1809)
- Ekonomiska botanik (1815–1816)
- Enumeratio insectorum in museo
- Synopsis Faunae Scandinaviae
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Billberg, 1. Gustaf Johan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Noter
Externa länkar
- G. J. Billberg och Lista av beskrivna arter på International Plant Name Index
|