Gustaf Hägg

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten och relevansen av Gustaf Hägg i det moderna samhället. Gustaf Hägg är ett ämne som har väckt intresse hos experter, akademiker och yrkesverksamma inom olika områden, på grund av dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Under de kommande raderna kommer vi att analysera implikationerna av Gustaf Hägg i de sociala, ekonomiska, kulturella och politiska sfärerna, och undersöka hur detta fenomen har format våra uppfattningar, beteenden och mellanmänskliga relationer. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiv och debatter som har uppstått kring Gustaf Hägg, i syfte att belysa dess många aspekter och verkligheter.

Gustaf Hägg
Född28 november 1867[1][2][3]
Visby stadsförsamling[1][4], Sverige
Död7 februari 1925[1][2][4] (57 år)
Adolf Fredriks församling[1][4], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[5][6]
kartor
Medborgare iSverige[7][4]
Utbildad vidKungliga Musikhögskolan i Stockholm
SysselsättningOrganist[8], kompositör[1], musiker[1]
FöräldrarNils Petter Petersson
Utmärkelser
Hedersledamot av Kyrkomusikernas riksförbund (1922)[9]
Redigera Wikidata

Gustaf Wilhelm Hägg, född Petersson 28 november 1867 i Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län, död 7 februari 1925 i Adolf Fredriks församling, Stockholms län, var en svensk tonsättare och organist.[10][11]

Biografi

Hägg var son till orgelbyggaren Nils Petter Petersson och Anna Helena Hägg, och antog efter modern namnet Hägg.[10][12] Han studerade vid Stockholms musikkonservatorium 1884–1891 och avlade organistexamen 1886, kyrkosångar- och musiklärarexamen 1889. Hägg studerade också komposition för Joseph Dente. Gustaf Hägg var organist i Klara kyrka i Stockholm 1891–1925 och 1904–1908 lärare i harmonilära och 1904–1925 i orgelspel vid Stockholms musikkonservatorium och blev professor 1915.[10][12]

Som lärare utövade Hägg ett djupgående inflytande på svensk orgelkultur och samt berikade sitt instruments litteratur med en mängd alster i Charles-Marie Widors och César Francks stil. Dessutom märks piano-, orkester- och körverk, kammarmusik och sånger.[13][12]

Gustaf Hägg räknas som en av sin tids främsta organister.[13] Han var kusin till tonsättaren Jacob Adolf Hägg.

Hägg invaldes som ledamot nr 517 av Kungliga Musikaliska Akademien den 26 april 1906 och mottog Litteris et Artibus 1915.[11]

Verk

  • Symfoni D-dur (1899)
  • Konsertuvertyr g-moll (1891)
  • Kantater
  • Stråksextett
  • Stråkkvartett
  • Pianotrio g-moll op.15
  • Två romanser för violin och piano
  • Sonat d-moll för piano op.19
  • Stämningar för piano op. 17 (inklusive "Irrbloss")
  • Fyra pianostycken op.18
  • Fyra tonbilder op.40
  • Quatre morceaux för orgel (1895)
  • Fünf Stücke för orgel op.22 (1903)
  • Sånger

Körverk

op 20 Julsång: Jublen, jublen I himlar, f sopran el tenorsolo o bl kör m ack av piano el orgel .

Sånger för 1 röst och piano (orgel)

  • Amorösa (F Samuel)
  • Barnaglädje, 15 små visor för barn
  • Dagen somnar (E Lundberg) (Svensk sång, årg 2, 1901)
  • De herdarna förde fåren i bet (Levertin) (Julens melodier, h 2, )
  • Farväl! (V M Modin)
  • Förtröstan (Mot höjden, religiösa sånger vid orgeln )
  • Maj (Levertin) , även i Sång-album af sv tonsättare
  • Slummersång (Runeberg), komp 1888 (Sv musiktidn 1895, musikbilaga, äv i Songs of Sweden 1909)
  • Svärmeri (Heine), komp 1892, tr
  • Ungdomsdrömmar (E Åkerhielm) .
  • op 44 Barmhärtig och nådig är Herren (Psaltaren 103)

Kammarmusik

  • op 15 Trio f piano, violin o violoncell, komp 1896, Leipzig
  • op 23 Romanze f violin o piano, ;
  • op 26 Romanze No 2 f violin o piano, Lpz (cop) 1907
  • op 27 Liebeslied för violin och piano, Lpz (cop) 1907
  • op 34 Adagio för violin och orgel, Lpz 1909, äv i Orgelstücke moderner Meister, utg J Diebold, Bd 3, Lpz, Bruxelles 1909.

Orgelverk

  • op 12 Quatre morceaux pour orgue, Lpz
    • Prelude
    • Pastorale
    • Invocation
    • March triomphale
  • op 16 Meditation ;
  • op 22 5 Orgelkompositionen:
    • Abendfriede
    • Elegie
    • Cantabile
    • Festhymne
    • Meditation (= op 16) , Cantabile äv i Från tonernas värld, årg 2, 1901
  • op 32 6 lätta tonbilder
  • op 33 Preludier byggda på koralmotiv (3 h, 75 st)
  • op 37 Stämningsbilder (5 st) ;
  • Abendgebet, Cha-rakterstiick (Orgelkompositionen aus al ter und neuer Zeit, utg O Gauss, Regensburg 1910)
  • Aftonbön (Stämnings-stunder . . ., h 2 );
  • Bröllopsmarsch (Organistens orgelalbum, utg N E o E Anjou, h 1, Gefle 1900)
  • Bröllopståg (Favorit-marscher . . ., )
  • Elegi (Album för kyrk-orgel ) - Elevation (Stämnings-stunder . . ., h 2 )
  • Festförspel till koralen 55 (Från tonernas värld, 12, 1911)
  • Festmarsch och Sorgmarsch
  • För hem o landskyrka (5 st), 1907
  • Förtröstan (Album för kammarorgel, h 2 )
  • I graf kapellet (ibid)
  • Improvisation (Les maitres contem-porains de 1'orgue, utg J Joubert, vol 3, Paris (cop) 1912)
  • Improvisation sur un théme de passion suédois (ibid, vol 5, (cop) 1914)
  • Legend , äv i Stilla stunder vid orgelharmonium
  • Lofsång (Bibliotek för kammar-orgel , h 3 )
  • Pastoral (Stämnings-stunder . . ., h 3 ) = Pastorale för piano
  • Praeludium (ibid)
  • (Präludienbuch zu den Chorälen der christlichen Kirche, utg H Trautner, Kaisers-lautern 1909)
  • På klagodag (Nordiskt orgelalbum, utg N E o E Anjou, h 1, tr Lpz 1903)

Orgelharmonium

  • op 28 7 karaktärsstycken = Stämningsstunder vid orgelharmonium, h 4
  • op 29 6 originalkompositioner = Album för orgelharmonium, h 3
  • Andante funébre (Favorit-marscher för orgelharmonium ), förenklad bearb av Sorgetoner i op 9 f piano
  • Sommarafton (Album för orgelharmonium, h 1 )

Pianoverk

  • op 9 Några stämningsbilder (6 st), komp 1887—94, tr ;
  • op 10 La coquette, Valse de salon, komp 1893, Copenhague 1896, även i Fru Musica, bd 2 ;
  • op 11 Valse lente, Copenhague 1896;
  • op 14 Sommartankar (6 st) , nr 4 äv i Sv musiktidn 1896, musikbil
    • 1. Valse lente: Moderato e tranquillo
    • 2. Barcarolle: Andantino
    • 3. Berceuse: Andantino con molto espressione
    • 4. Valse-Impromptu: Allegro ma non troppo
    • 5. Nocturne: Andante e espressivo
    • 6. Mazurka Humoristique: Allegro moderato
  • op 17 Stämningar (4 st)
    • 1. På sjön: Allegretto
    • 2. Aftonstämning: Andantino
    • 3. Irrbloss: Molto vivace
    • 4. Dröm: Moderato
  • op 18 Fyra pianostycken , nr 1 komp 1888, nr 3 1890;
  • op 19 Sonat ;
  • op 21 Impromptu-Scherzo, Nocturne, Albumblad (komp 1899), Ballad, Humoresk (komp 1900), tr 1902, nr 1 äv i Sv musiktidn 1900, musikbil, nr 3 äv i Svenskt pianoalbum , nr 5 äv i Sv musiktidn 1900, musikbil;
  • op 24 Drei Fantasiestucke ;
  • op 30 Öfver djupen mot höjden, Impromptu funébre, utf 1907, tr -
  • op 36 Genrebilder (5 st) ;
  • op 40 Fyra tonbilder ;
  • op 41 Sommarnatt (4 st) (cop) 1919;
  • op 42 I midsommartid (4 st) (cop) 1919;
  • op 43 Från rosornas och minnenas stad (2 h, 8 st) (cop) 1922
  • Bröllopsmarsch
  • Elegi
  • Elegi , Till minnet af Zacharias Topelius ;
  • Elegi vid min älskade makas bortgång, (cop) 1926;
  • Elegi (Sv musiktidn 1904, musikbil);
  • Fantasistycke (Musik för piano af sv tonsättare );
  • Festmarsch (Sv musiktidn 1897, musikbil);
  • Pastorale (ibid, 1899, musikbil) = Pastoral i Stämnings-stunder . . ., h 3
  • Sorgetoner vid Viktor Rydbergs bår . . . ;
  • Valse-caprice .

Referenser

  1. ^ Gustaf W P:son Hägg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13978.
  2. ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Hägg,_Gustaf, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ MAK, PLWABN-ID: 9810603250605606.
  4. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 29 april 2022.
  5. ^ Hägg, GUSTAF WILHELM, Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 april 2017.
  6. ^ Sten nr 662 – Gustaf Hägg, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 16 maj 2017.
  7. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 2 oktober 2012, Libris-URI: fcrtvm8z5m4hdgs, läst: 24 augusti 2018.
  8. ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 116360488, läst: 10 juni 2020.
  9. ^ Kyrkomusikernas riksförbund 1901–2001, Kyrkomusikernas riksförbund, september 2001, s. 108, ISBN 91-7718-022-4, läst: 23 april 2022.
  10. ^ Hägg, Gustaf i Vem är det 1925
  11. ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akadademien. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  12. ^ Carlquist Gunnar, red (1929-1937). Svensk uppslagsbok. "13, 1932". Malmö: Baltiska förlaget. sid. 654. Libris 1335380 
  13. ^ Åstrand Hans, red (1976). Sohlmans musiklexikon. 3, Fuga-Kammarmusikus. Stockholm: Sohlman. sid. 512. Libris 8372040. ISBN 91-7198-023-7 

Vidare läsning

Auktoritetsdata