I dagens värld har Gustaf Ambjörn blivit ett ämne av ökande intresse för ett brett spektrum av människor. Från experter på området till de som precis har börjat utforska detta ämne, Gustaf Ambjörn har fångat mångas uppmärksamhet och nyfikenhet. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess inverkan på det dagliga livet eller dess historiska relevans, är Gustaf Ambjörn ett ämne som väcker en mängd olika åsikter och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Gustaf Ambjörn, från dess ursprung och utveckling till dess framtida implikationer. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Gustaf Ambjörn, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision av detta ämne som är så relevant idag.
Gustaf Ambjörn | |
![]() Skeppsbyggnadsingenjör Gustaf Ambjörn. | |
Född | Gustaf Fredrik Andersson 27 juli 1886 Falkenberg (Halland) |
---|---|
Död | 10 juni 1959 (72 år) Hindås (Västergötland) |
Nationalitet | Svensk ![]() |
Yrke/uppdrag | Civilingenjör, skeppsbyggare och professor vid Chalmers. |
Maka | Karin, född Blix (1916–1959). |
Barn | 3 |
Gustaf Fredrik Ambjörn, född 27 juli 1886 i Falkenberg, död 10 juni 1959 i Hindås, Björketorps församling, var en svensk civilingenjör, skeppsbyggare och professor.
Han avlade studentexamen 1904 i Halmstad och var 1906–1910 ordinarie elev vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, samt avlade 1910 examen från fackavdelningen för skeppsbyggnadskonst. Åren 1912–1913 studerade han vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, i Boston.
Gustaf Ambjörn arbetade 1910–1911 och 1913 som ritare vid Fore River Shipbuilding Co. i Quincy, Massachusetts, samt 1911–12 och 1913–18 som fartygskonstruktör och avdelningschef vid Götaverken i Göteborg. Åren 1918–20 var han teknisk chef och senare också verkställande direktör vid AB Östersjövarvet i Norrköping, bildat 1917 och försatt i konkurs hösten 1919.
Från 1920 var Gustaf Ambjörn knuten till Chalmers tekniska högskola i Göteborg som lärare i skeppsbyggeri, först som tf andre lärare 1920–1921 och från 1921 som ordinarie lärare. Han var 1930–33 och 1941–42 tillförordnad professor, 1938–1942 lektor och 1942–51 ordinarie professor i praktiskt skeppsbyggeri.
Under åren 1908–1936 gjorde han utländska studieresor för att undersöka fartygs hållfasthet och rörelser i sjön: 1908 till Sydafrika och Australien, 1922 och 1924 till USA, 1932 och 1934 i nordiska farvatten, 1933 till Kuba, Mexiko och USA samt 1936 till Sydafrika, Portugisiska Östafrika (nuvarande Moçambique) och Guldkusten (nuvarande Ghana).
Undersökningarna resulterade i uppsatser i Teknisk Tidskrift 1916, 1917, 1933 och 1934 samt i Skandinaviska skeppsbyggarekongressens handlingar 1921 rörande fartygs stabilitet, hållfasthet, rörelser i sjön och driftsekonomiska problem.
Gustaf Ambjörn var medlem av The Royal Institution of Naval Architects i London samt från 1909 ledamot av Svenska teknologföreningen.
Vid sidan av sin akademiska karriär verkade han som konsult inom skeppsbyggeri, som skeppsmätningskontrollant och som propellerexpert vid AB Bofors.
Gustaf Ambjörn var son till sjökaptenen i Falkenberg Nils August Andersson och hans hustru Hanna Bernhardina, född Johansdotter. Han var från 1916 gift med Karin, född Blix, född 1889 i Göteborg, död 1959 i Hindås, dotter till folkskolläraren Anders Blix och hans hustru Johanna Kristine, född From. Makarna hade tre barn:
|