Gustaf Östling

I dagens värld har Gustaf Östling blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer. Oavsett om det är ur vetenskaplig, social, kulturell eller historisk synvinkel, har Gustaf Östling avsevärt påverkat hur människor uppfattar och förstår världen omkring dem. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och dimensionerna av Gustaf Östling, och ta upp både dess positiva aspekter och dess utmaningar, för att bättre förstå dess räckvidd och inflytande i dagens samhälle.

Ej att förväxla med Gustav Östling.

Sven Gustaf Östling, född 29 mars 1914 i Helsingfors i Finland, död 2 augusti 2000 i Danmarks församling i Uppsala län, var en finländsk läkare. Han var son till Jim Östling.

Östling blev medicine och kirurgie doktor 1946 och docent i farmakologi vid Helsingfors universitet 1954. Han blev medicinsk chef vid Oy Medica Ab 1952 och var anställd vid Pharmacia-koncernen i Sverige från 1963. Han torde ha varit den förste i Finland som i biomedicinsk forskning använde radioaktiva spårämnen, främst fosfor-32. För detta ändamål använde han en Geiger-Müller-räknare konstruerad av Runar Gåsström och Lennart Simons.

Han var från 1941 till sin död gift med Wivi Linnéa Östling (1914–1996).

Källor

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642