Gurjunbalsam
I dagens värld har Gurjunbalsam blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Gurjunbalsam fått en oöverträffad betydelse i vårt moderna samhälle. Både på ett personligt och professionellt plan spelar Gurjunbalsam en avgörande roll i vårt dagliga liv och påverkar våra beslut, mellanmänskliga relationer och sätt att se världen. Det är därför det är viktigt att grundligt förstå Gurjunbalsam och dess implikationer, för att framgångsrikt kunna navigera i den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Gurjunbalsam, för att belysa detta ämne som är så relevant idag.
Gurjunbalsam (CAS-nr 8030-55-5) utvinns från det i Ostindien förekommande växtsläktet Dipterocarpus. En art, Dipterocarpus tuberculatus, bildar i Myanmar nästan rena skogar.
Genom att borra hål i stammarna kan utvinnas en balsamisk, tjockflytande olja, som är rödbrun till färgen och svagt fluorescerande. Den påminner om kopaivabalsam beträffande doften, men har inte dess smak. Balsamen innehåller, förutom harts, ca 70 % flyktig olja, som är löslig i absolut etanol.
Om gurjunbalsam löses i koldisulfid och en avkyld blandning av svavelsyra och salpetersyra tillsätts, erhålls en praktfull violett färg, och med denna metod kan gurjunbalsam skiljas från kopaivabalsam.
Användning
Gurjunbalsam används för tillverkning av vissa fernissor, särskil sådana som måste vara motståndskraftiga mot hög temperatur.
För medicinskt bruk används den på samma sätt som kopaivavalsam.[1]
Källor
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952