Gunnar Vingren

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Gunnar Vingren, som har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden. Gunnar Vingren är ett ämne som har skapat stora förväntningar och har väckt nyfikenhet hos både experter och fans. Genom historien har Gunnar Vingren haft en betydande inverkan på olika aspekter av samhället, och dess relevans fortsätter att vara föremål för studier och forskning idag. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer olika tillvägagångssätt och perspektiv på Gunnar Vingren att utforskas, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.

Gunnar Vingren
Född8 augusti 1879[1]
Östra Hargs församling[1], Sverige
Död29 juni 1933[2] (53 år)
Sankt Matteus församling[2], Sverige
BegravdSkogskyrkogården[3]
Medborgare iSverige och USA[2]
Utbildad vidChicago Theological Seminary
SysselsättningMissionär[2]
MakaFrida Vingren
(g. 1917–)[4]
Redigera Wikidata

Adolf Gunnar Vingren, (i Sverige Eriksson), född 8 augusti 1879 i Dingstad, Östra Hargs socken i Östergötland, död 29 juni 1933 i Sjöarpskolonien i Skirö socken i Småland, folkbokförd i S:t Matteus församling i Stockholm,[5] (med adress Rödabergsgatan 10), var en svensk missionär som verkade större delen av sitt vuxna liv inom pingströrelsen i Brasilien.

Han var första barnet till trädgårdsmästaren Adolf Fredrik Eriksson och dennes hustru Albertina Kristina Andersdotter. Efter att ha utvandrat år 1903 med Kansas City som mål,[6] kom Vingren i november 1910, tillsammans med Daniel Berg, med båt från New York till Belém i delstaten Pará i Brasilien och startade där den brasilianska pingströrelsen Assembleias de Deus.

Vingren sammanvigdes den 18 oktober 1917 i Pará i Brasilien med Frida Maria Strandberg (född 9 juni 1891 i Själevads församling, död 30 september 1940 i Matteus församling).[7] Familjen återvände till Sverige i december 1932.[8]

Gunnar Vingren begravdes 1964 under namnet Adolf Gunnar Eriksson tillsammans med sin hustru i en familjegrav på Skogskyrkogården i Stockholm,[9] bredvid graven av Daniel Berg.[10] Den 5 oktober 1966 hedrades de första svenska Brasilienmissionärerna med en ceremoni på Skogskyrkogården med tal av bland andra Lewi Pethrus och Willis Säwe.[11]

Gunnar och Frida fick flera barn. Äldste sonen Ivar, därefter Ruben och sedan döttrarna Margit och Astrid, samt ytterligare en son Bertil som fortfarande lever (2017). En flicka dog i tidig ålder.

Litteratur

  • Vingren, Ivar (1968). Pionjärens dagbok: brasilienmissionären Gunnar Vingrens dagboksanteckningar. Stockholm: L. Pethrus förl. Libris 796244 
  • Vingren, Ivar; Nyberg Gunilla, Alvarsson Jan-Åke, Johannesson Jan-Endy (1994). Det började i Pará: svensk pingstmission i Brasilien. Stockholm: Missionsinstitutet-PMU. Libris 7769193. ISBN 91-88130-17-7 

Källor

Noter

  1. ^ Östra Hargs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00485/C/8 (1867-1892), bildid: C0014998_00081, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 19 januari 2021.
  2. ^ Matteus kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6024/F I/9 (1933-1935), bildid: 00051151_00030, sida 26, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 19 januari 2021.
  3. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 18 januari 2021.
  4. ^ Frida Maria Strandberg 1891-06-09 — 1940-09-30 Missionär, skribent, kvinnosakskvinna, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: FridaStrandberg, läst: 18 januari 2021.
  5. ^ Matteus dödbok Riksarkivet
  6. ^ Salems församlingsbok Riksarkivet
  7. ^ Matteus dödbok Riksarkivet
  8. ^ Matteus församlings inflyttningsbok Riksarkivet
  9. ^ "Adolf Gunnar Eriksson" Hittagraven
  10. ^ "Gustaf Daniel Berg" Hittagraven
  11. ^ "Pingstmissionen 50-årsjubilerar" Svenska Dagbladet 6 oktober 1966
Auktoritetsdata