I dagens värld har Gunnar Ternhag blivit allt mer relevant i människors liv. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, har Gunnar Ternhag avsevärt påverkat hur vi fungerar varje dag. Dess implikationer är så breda och olika att det är omöjligt att ignorera dess inflytande på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gunnar Ternhag, analysera dess inverkan på samhället, dess utveckling över tid och dess roll i framtiden. Utan tvekan är Gunnar Ternhag ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion, eftersom dess närvaro är obestridlig i den verklighet vi lever i.
| Gunnar Ternhag | |
| Född | 31 oktober 1948[1] (76 år) Katarina församling[1], Sverige |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Sysselsättning | Musikvetare |
| Redigera Wikidata | |
Nils Gunnar Ternhag, född 31 oktober 1948 i Katarina församling, Stockholms stad,[3] svensk musikforskare, professor i ljud- och musikproduktion vid Högskolan Dalarna samt professor i musikvetenskap vid Stockholms universitet. Har arbetat på musikvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, Dalarnas museum och Dalarnas forskningsråd. Hans forskning har huvudsakligen musiketnologisk inriktning, så till exempel doktorsavhandlingen från Göteborgs universitet 1992 om rättviksspelmannen Hjort-Anders Olsson.[4] Ternhag är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och har varit redaktör för recensionsavdelningen på Svensk tidskrift för musikforskning.
|