Numera har Gunnar Fosselius blivit ett ämne för allt större samhällsintresse. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Gunnar Fosselius fått relevant betydelse inom olika områden, från ekonomi till kultur. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Gunnar Fosselius på våra liv och hur det har utvecklats över tiden. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att undersöka de olika aspekterna som gör Gunnar Fosselius så relevant idag. Dessutom kommer vi att analysera dess inflytande inom olika sektorer och hur det har förändrat vårt sätt att förhålla oss till omvärlden.
Gunnar Fosselius | ||
Friidrott, herrar | ||
Svenska mästerskap | ||
---|---|---|
Brons | 1925 | 400 meter |
Guld | 1926 | 400 meter |
Guld | 1926 | Stafett 4x100 meter |
Silver | 1925 | Stafett 4x400 meter |
Silver | 1926 | Stafett 4x400 meter |
Silver | 1927 | Stafett 4x400 meter |
Gunnar Fosselius, född 30 april 1901 i Örebro[1], död 27 november 1968 i Stockholm[2], var en svensk kort- och medeldistanslöpare. Han tävlade för IF Linnéa. Han var tvillingbror till Gösta Fosselius.[1]
Gunnar Fosselius var som medlem i IF Linnéas klubblag världsrekordshållare i stafett 4 x 1 500 m åren 1925 till 1926. Han var svensk rekordhållare i grenen 1925 till 1929.
Fosselius föräldrar var bankdirektören Gustaf Elias Fosselius och Amanda Karolina Karlsson. Familjen kom 1919 till Stockholm från Linköping.[1] Han var gift med Anna Margareta Svanström (1904–1986).[1][3]
1925 sprang IF Linnéas lag i stafett 4 x 1 500 m på tiden 16.36,9. Deltagare i laget var Gunnar Fosselius, Gösta Fosselius, Helge Adamsson och Edvin Wide. Resultatet innebar att man slog IK Götas världsrekord från 1919 (rekordet avrundades till 16.37,0) samt att man även övertog det svenska rekordet (noterat som 16.36,9). Man fick behålla världsrekordet till 1926 då ett finskt klubblag med bland annat Paavo Nurmi slog nytt rekord. Det svenska rekordet behölls tills IFK Borås övertog det 1929.
1926 vann Gunnar Fosselius SM på 400 m med tiden 49,7.