Numera har Gunnar Borg blivit ett högst relevant ämne i det moderna samhället. Uppmärksamheten har riktats mot denna fråga på grund av dess genomslagskraft inom olika områden, från politik till populärkultur. Eftersom Gunnar Borg fortsätter att vara föremål för debatt och diskussion, är det avgörande att i detalj analysera dess implikationer och återverkningar på vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Gunnar Borg, undersöka dess inflytande på olika områden och dess utveckling över tiden. På samma sätt kommer vi att ta upp de olika tillvägagångssätt och ståndpunkter som antagits av experter och opinionsbildare i denna fråga, för att erbjuda en heltäckande och objektiv vision.
Gunnar Borg | |
Född | 28 november 1927 Stockholm |
---|---|
Död | 2 februari 2020 (92 år) |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Lunds universitet ![]() |
Sysselsättning | Psykolog |
Arbetsgivare | Stockholms universitet |
Redigera Wikidata |
Gunnar Anders Valdemar Borg, född 28 november 1927 i Stockholm,[1] död 2 februari 2020 i Hässelby distrikt, Stockholm,[2][3] var en svensk psykolog. Borg var yngste sonen till ingenjör Wiktor och Elna Borg. Han växte upp i Sollentuna.
Borg tog studenten på Norra Latin i Stockholm och sen studerade psykologi vid Stockholms högskola.
Borg disputerade 1962 vid Lunds universitet[4] och var professor i perception och psykofysik vid Stockholms universitet. Han har utvecklat Borg RPE skalan®, även känd som Borgskalan, vilken används världen över för att uppskatta grad av ansträngning.
Borg var ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien sedan 1970.
Borg blev hedersdoktor i medicin vid Umeå universitet 2009.[5] Han är begravd på Sollentuna kyrkogård.[6]
|