Gundelach Bruzelius
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Gundelach Bruzelius, som är av stor relevans idag. Gundelach Bruzelius har fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av publik, från experter på området till personer som är intresserade av att skaffa sig kunskap om detta ämne. Under hela denna läsning kommer olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Gundelach Bruzelius att utforskas, i syfte att ge en komplett och berikande överblick. Från dess historiska ursprung till dess samtida implikationer, försöker denna artikel erbjuda en heltäckande bild av Gundelach Bruzelius och dess inverkan i olika sammanhang. Dessutom kommer möjliga framtida trender att analyseras och reflektioner över dess utveckling och utveckling kommer att presenteras.
| Gundelach Bruzelius | |
.jpg) | |
| Född | 13 januari 1842[1][2] Lund[3][1][2] |
|---|---|
| Död | 23 december 1917[1] (75 år) Katarina församling[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet[2]  |
| Sysselsättning | Politiker[1][2], assessor[1] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Kristianstads och Simrishamns valkrets (1891–1896)[1][2] Hovrättsråd (1891–)[3][1][2] Andrakammarledamot, Kristianstads valkrets (1897–1899)[1][2] | |
| Politiskt parti | |
| Andra kammarens center (–)[1] Frihandelsvänliga centern (–)[1] Friesenska diskussionsklubben (–)[1] | |
| Föräldrar | Arvid Sture Bruzelius |
| Redigera Wikidata | |
Magnus Gundelach Bruzelius (i riksdagen kallad Bruzelius i Kristianstad), född 13 januari 1842 i Lund, död 23 december 1917 i Stockholm, var en svensk jurist och politiker. Han var son till Arvid Sture Bruzelius.
Gundelach Bruzelius avlade hovrättsexamen vid Lunds universitet 1862 och gjorde sedan karriär i domstolsväsendet. År 1891 utsågs han till hovrättsråd vid Hovrätten över Skåne och Blekinge. Han hade också kommunala uppdrag i Kristianstad och var fullmäktigeledamot i Kristianstads läns landsting 1884–1885 samt 1891–1900.
Han var riksdagsledamot i andra kammaren 1891–1899, fram till 1896 för Kristianstads och Simrishamns valkrets och från 1897 för Kristianstads stads valkrets. I riksdagen tillhörde han från 1891 andra kammarens center, men efter dess upplösning övergick han 1894 till Frihandelsvänliga centern. Då denna grupp i sin tur övergick i Friesenska diskussionsklubben år 1897 valde han inledningsvis att stå utanför, men anslöt sig 1899. I riksdagen var han bland annat ledamot i lagutskottet 1893–1897, år 1897 som vice ordförande. I riksdagen skrev han tre egna motioner bland annat om ökade anslag till Kristianstads högre allmänna läroverk[4] och om inrättande av ett riksbankens avdelningskontor där.
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, sidan 111
Noter
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 111, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfppQ, läst: 3 januari 2022.
- ^ Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 163, läs onlineläs online, läst: 21 april 2022.
- ^ Sveriges folkräkning 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 4 januari 2022.
- ^ Riksdagsdokument CV2O175 /
- Motion 1898:175 Andra kammaren , lördagen den 7 maj 1948 - Af herr M. H. Bruzelius, om anslag för utvidgning af högre allmänna läroverket i Kristianstad.
