I dagens värld har Guldbaggen för bästa kostymdesign blivit ett ämne av stor relevans och intresse både på det personliga planet och i samhället i stort. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Guldbaggen för bästa kostymdesign fått en oöverträffad betydelse i våra dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj Guldbaggen för bästa kostymdesign och dess inverkan på olika aspekter, från dess inflytande på ekonomin till dess roll i populärkulturen. Genom djup och insiktsfull analys kommer vi att reda ut mysterierna och komplexiteten kring Guldbaggen för bästa kostymdesign, vilket ger en tydlig och heltäckande bild av dess relevans i dagens värld.
Guldbaggen för bästa kostymdesign har delats ut sedan den 47:e galan, Guldbaggegalan 2012. Fram till och med 2021 års guldbaggegala kallades priset Bästa kostym.
Priset föregicks av Guldbaggen för särskilda insatser, som slopades inför 2012 års gala i och med införandet av sammanlagt sju nya kategorier.
Vinnare presenteras överst i fetstil och gul färg, och övriga nominerade för samma år följer under. Året avser det år som filmerna hade premiär i Sverige, varpå de tilldelades priset på galan därefter.
För åren 2000 till 2010 delades Guldbaggen för bästa prestation (t.o.m. 2006) och Guldbaggen för särskilda insatser (fr.o.m. 2007), ut till filmarbetare i yrken som saknade egna kategorier, inklusive kostymdesigners. Kostymdesigners som prisades under dessa år inkluderar Jaana Fomin (2005) och Kicki Ilander (2007).
| |||||
| |||||||||||||||||||||||