Großes Schauspielhaus

I dagens artikel kommer vi att utforska den fascinerande världen av Großes Schauspielhaus. Från dess påverkan på samhället till dess olika tillämpningar idag har Großes Schauspielhaus blivit ett ämne av intresse och relevans inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att analysera dess utveckling över tiden, dess inflytande på populärkulturen, såväl som dess betydelse inom det vetenskapliga och tekniska området. Följ med oss ​​på denna upptäckts- och läranderesa, där vi kommer att utforska alla relevanta aspekter av Großes Schauspielhaus och dess inverkan på dagens värld.

Salongen före 1933
Grosses Schauspielhaus ca 1920

Großes Schauspielhaus (Den stora teatern) var en teaterbyggnad i Berlin, Tyskland belägen mellan gatorna Schiffbauerdamm och Reinhardtstraße och ofta betraktad som ett exempel på expressionistisk arkitektur.

Byggnaden var ursprungligen en torghall byggd i 1865-1870 av arkitekt Friedrich Hitzig. Senare blev huset ombyggt till cirkusarena, men byggdes slutligen 1918-1919 om till teater av arkitekt Hanz Poelzig på uppdrag av det nyinrättade Deutsches Nationaltheater AG. Teatern hade 3500 platser. Öppningsföreställningen ägde rum den 28 november 1919. Den kända operetten Vita hästen hade urpremiär här den 8 november 1930 med Max Hansen i huvudrollen.

Direktörer:

Konstnärlig ledare var Erik Charell.

Nazisterna tog över byggnaden 1933 och döpte om den till Theater des Volkes. De betraktade den som ett exempel på så kallad urartad konst och ändrade därför om inredningen efter sin smak.

1945 döptes byggnaden återigen om och nu till Friedrichstadt-Palast och drevs till en början som privat revyteater, men nationaliserades 1952 av DDR-myndigheterna. 1980 stängdes den, då man hade funnit att trägrundläggningen ruttnat till följd av sänkt grundvattennivå, som hade förorsakats av byggnadsarbeten vid det närbelägna sjukhuset Charité. Omständigheterna tystades ner av myndigheterna eftersom även områden i Västberlin var berörda. 1988 revs slutligen byggnaden och idag finns där en öppen plats med namnet Bertolt-Brecht-Platz.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Haubrich, Hoffmann, Meuser, red (2001). ”Friedrichstadtpalast” (på tyska). Berlin - Der Architekturführer. Quadriga. sid. 217. ISBN 3-88679-355-9