Gripenwaldt
Frågan om Gripenwaldt är av stor betydelse idag, eftersom den berör ett brett spektrum av människor och har betydande återverkningar på olika områden i livet. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Gripenwaldt och analysera dess inverkan på samhälle, ekonomi och kultur. Dessutom kommer vi att undersöka de olika förhållningssätten och åsikterna om Gripenwaldt, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne. Genom en detaljerad och uttömmande analys vill vi belysa Gripenwaldt och erbjuda nya perspektiv som inbjuder till reflektion och debatt.
| Gripenwaldt | |
 | |
| Stamfar | Laurentius Greiff |
|---|---|
| Adlad | 20 maj 1675 |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1675 |
| Grad | Adlig ätt nr 875 |
Gripenwaldt var en svensk adelsätt som adlades 1675.
Historik
Ätten Gripenwaldt förste kände stamfader är ryttmästaren Laurentius Greiff. Han fick sonen Per Gripenwaldt (1617–1676) som arbetade som överkommissarie i Bohuslän. Han adlades 20 maj 1675 till Gripenwaldt och introducerades i Sveriges Riddarhus samma år.[1]