Grinduga
I dagens värld är Grinduga fortfarande ett ämne av intresse för många människor. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Grinduga blivit ett relevant ämne i det samtida samhället. Oavsett om Grinduga är en person, en historisk händelse eller ett aktuellt fenomen, kan hans inverkan på våra liv inte underskattas. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Grinduga, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess inflytande inom olika områden. Från sitt ursprung till sitt nuvarande tillstånd har Grinduga lämnat en outplånlig prägel på samhället, och det är viktigt att förstå dess räckvidd för att bättre förstå världen omkring oss.
| Grinduga | |
| småort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Gävle kommun |
| Distrikt | Gävle Staffans distrikt |
| Koordinater | 60°38′14″N 17°17′40″Ö / 60.63722°N 17.29444°Ö |
| Area | 10 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 67 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,7 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S7107[2] |
| Beb.områdeskod | 2180SB141 (2000–)[3] |
  Ortens läge i Gävleborgs län.
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Grinduga är en småort och by i Valbo socken, Gävle kommun, Gävleborgs län.
Byn omtalas första gången i skriftliga källor 1514, då rågångssyn hölls mellan Grinduga och Älvkarleö på grund av gränstvist mellan bönderna i Uppland och Gästrikland om rätta gränsen. Gränsen granskades av uthäradsmän från Våla och Tierps härader som dömde till Älkarlebybornas fördel. Man rannsakade rågången från Ärtmanshyttan (nu Hyttön) i Hedesunda socken, som var ett ”huvudrör”. Därifrån till Långhäll och till Harnäs fanns visare som pekade mot det andra huvudröret, det på Harnäs, vilket dock befanns vara rivet. Detta rör hade tidigare varit helt, vilket kunde intygas av levande vittne. Dessa huvudrör är och kallas Älvkarlerör mellan Älvkarleby och Grinduga, som det varit av hedenhös. Rågången har även rannsakats och gillats (tidigare än 1514) av en synenämnd om sex bönder från Österlövsta socken och sex bönder från Västlands socken med fyra vidervarumän från Gårdskär och Marma, Västlands sn samt en borgare från Uppsala och två frälsemän – Sten Kristiernsson (Oxenstierna) på Vik, Balingsta socken och Gudmund Persson på Örby, Vendels socken. [4] 1541-1569 fanns fyra skattehemman i byn[5].
Källor
Noter
- ^ Statistiska småorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 28 november 2024, läs online.
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ ”Uppsala läns norra domsagas häradsrättsprotokoll…ang bättre rätt till strömfallet Lanforsen”, Sthlm 1913-16
- ^ Rahmqvist, Sigurd; ”Det medeltida Sverige" – band 11 – "Gästrikland", Riksantikvarieämbetet, 1998, sid 93 , ISBN 91-7209-136-3
| ||||||||||||||||
