Gotlands läns valkrets

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Gotlands läns valkrets, som är av stor relevans idag. Gotlands läns valkrets har varit föremål för debatt och studier inom olika områden, dess implikationer når olika aspekter av det dagliga livet och dess inverkan är märkbar över hela världen. Från sitt ursprung till sin nuvarande situation har Gotlands läns valkrets väckt intresse hos experter och personer från olika discipliner. I den här artikeln kommer de olika aspekterna av Gotlands läns valkrets, dess effekter, utmaningar och möjliga lösningar att analyseras, för att ge en bred och detaljerad översikt över detta ämne.

Gotlands läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal

Antalet fasta mandat har varit två ända sedan det första valet till enkammarriksdagen 1970. Valkretsen har inte någon gång haft utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen

1971–1973

1974–1975/76

1976/77–1978/79

1979/80–1981/82

1982/83–1984/85

1985/86–1987/88

1988/89–1990/91

1991/92–1993/94

1994/95–1997/98

1998/99–2001/02

2002/03–2005/06

2006/07–2009/10

2010/11–2013/14

2014/15–2017/18

2018/19–2021/22

2022/23–2025/26

Första kammaren

Under tvåkammarriksdagen var Gotlands län en egen valkrets till första kammaren mellan 1866 och 1921. Antalet mandat var ett, med undantag för perioden 1894–1915 då valkretsen hade två mandat. Från och med förstakammarvalet 1921 uppgick valkretsen i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.

Riksdagsledamöter i första kammaren

1867–1909 (successivt nyval)

1910-1911

1912–1915

1916–lagtima riksmötet 1919

Urtima riksmötet 1919–1921

Andra kammaren

Vid det första valet till andra kammaren var Gotland uppdelat i tre valkretsar med varsitt mandat: Gotlands läns norra domsagas valkrets, Gotlands läns södra domsagas valkrets samt Visby stads valkrets. Från höstvalet 1887 till valet 1893 ingick Visby i stället Visby och Borgholms valkrets, men i och med valet 1896 blev residensstaden på nytt en egen valkrets. Vid andrakammarvalet 1911 slogs de tre valkretsarna ihop till en gemensam med tre mandat, ett antal som bestod tills andra kammaren avskaffades 1970.

Riksdagsledamöter i andra kammaren

1912–första riksmötet 1914

Andra riksmötet 1914

1915–1917

1918–1920

1921

1922–1924

1925–1928

1929–1932

1933–1936

1937–1940

1941–1944

1945–1948

1949–1952

1953–1956

1956–första riksmötet 1958

Andra riksmötet 1958–1960

1961–1964

1965–1968

1969–1970

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 321–323

Noter

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Valmyndigheten: Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018, Läst 10 maj 2018
  3. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 6 juli 2022.
  4. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 17 juni 2022.
  5. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 maj 2022.
  6. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 21 maj 2022.
  7. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 11 maj 2022.
  8. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 29 april 2022.
  9. ^ Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.
  10. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 Arkiverad 24 september 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 62 i pdf:en