Goran Hadžić
I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Goran Hadžić har haft på olika aspekter av samhället. Sedan dess uppkomst har Goran Hadžić väckt stort intresse och genererat flera debatter kring dess relevans och konsekvenser. Genom åren har Goran Hadžić fått en grundläggande roll inom olika områden, genom att påverka kultur, ekonomi, politik och människors liv. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Goran Hadžić och dess inflytande idag, såväl som de framtida projektioner som föreställs i relation till detta fenomen.
| Goran Hadžić Горан Хаџић | |
 Goran Hadžić 1992
| |
| Tid i befattningen 26 februari 1992–26 januari 1994 | |
| Premiärminister | Zdravko Zečević Đorđe Bjegović |
|---|---|
| Företrädare | Milan Babić |
| Efterträdare | Milan Martić |
| Född | 7 september 1958 Vinkovci, SFR Jugoslavien
|
| Död | 12 juli 2016 (57 år) Novi Sad, Serbien |
| Gravplats | Novi Sad kartor |
| Nationalitet | serb |
| Politiskt parti | Jugoslaviens kommunistparti Serbiska demokratiska partiet |
| Religion | Serbisk-ortodox |
Goran Hadžić, född 7 september 1958 i Vinkovci i Jugoslavien (i nuvarande Kroatien), död 12 juli 2016 i Novi Sad i Serbien,[2] var en kroatienserbisk politiker som under en tid var president för den självutnämnda och ej internationellt erkända Serbiska republiken Krajina, som existerade under det kroatiska självständighetskriget (1991–1995). Den 4 juni 2004 väckte Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i nederländska Haag åtal mot Hadžić. Åtalspunkterna rörde bland annat krigsförbrytelser mot kroatisk och icke-serbisk civilbefolkning under det kroatiska självständighetskriget i Kroatien. För att undkomma åtal hölls sig Hadžić fram till sommaren år 2011 gömd i Fruška Gora-området i Serbien.[3] Han greps den 20 juli 2011 och utlämnades till domstolen. Då Hadžić drabbats av cancer avbröts domstolsförhandlingarna i april 2016 och han tilläts åka till Novi Sad i Serbien. Den 12 juli 2016 avled Hadžić utan att domstolen avkunnat dom mot honom.
Åtalspunkter
ICTY åtalade Hadžić bland annat för krigsförbrytelser mot kroatisk civilbefolkning i bland annat Vukovar år 1991. Han misstänktes för sammanlagt 14 brott mot mänskligheten under krigen i forna Jugoslavien[4], bland annat:
- Mord och förföljelse av kroater och icke-serber i östra Slavonien.
- Utdraget fängslande av civila i läger där tortyr, misshandel och dödande förekom.
- Påtvingad förflyttning av tiotusentals icke-serber inom det område som han kontrollerade, i syfte att göra det serbdominerat.
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Krajina”. WorldStatesmen.org. http://www.worldstatesmen.org/Croatia.html#Krajina. Läst 20 juli 2011.
- ^ Slobodnadalmacija.hr. Läst 12 juli 2016. (kroatiska)
- ^ Serbia holds Croatia war crimes suspect Goran Hadzic. BBC news 20 juli 2011. Läst 20 juli 2011
- ^ SVT Arkiverad 22 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Goran Hadžić.
