I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Gonaddysgenesi, ett ämne som har väckt stort intresse och debatt de senaste åren. Gonaddysgenesi är ett ämne av stor relevans och betydelse för vårt samhälle, eftersom det har implikationer i olika aspekter av det dagliga livet. Genom den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de många aspekterna och dimensionerna av Gonaddysgenesi, från dess ursprung och utveckling till dess konsekvenser och återverkningar inom olika områden. Likaså kommer vi att analysera olika perspektiv och tillvägagångssätt på Gonaddysgenesi, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision som gör att läsaren kan förstå detta ämne grundligt.
| Gonaddysgenesi | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | Q99.1 |
| ICD-9 | 758.6 |
| MeSH | svensk engelsk |
Gonaddysgenesi är ett medicinskt tillstånd med störd utveckling av könskörtlarna, det vill säga äggstockar eller testiklar). Gonaddysgenesi ingår som en del av Turners syndrom, könskromosommosaikism, 46XX-dysgenesi med flera tillstånd. Termen innefattar aplasi (bristande utveckling) såväl som agenesi (avsaknad sedan födseln) av könskörtlarna.[1] Gonaddysgenesi leder till hypogonadism (för låga nivåer könshormoner) och utebliven pubertet.
Det är en störning av könsutvecklingen (intersexualism) och könsdifferentieringen vilket också kallas disorders of sexual development (DSD). DSD undergrupperas efter könskromosomerna och efter eventuella könskörtlars celltyper (äggstockar eller testiklar), och indelas så i fyra grupper: a) XX-DSD, b) XY-DSD, c) ovotestikulär gonaddysgenesi (med både äggstocks- och testikelceller), och d) medfödd avsaknad av könskörtlar.[2]