I den här artikeln kommer vi att utforska alla aspekter relaterade till Glafira Alymova, från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle. VI SKA undersöka de olika teorier och studier som bidragit till vår förståelse av Glafira Alymova, samt deras relevans i olika sammanhang, från ekonomi till populärkultur. Vi kommer också att ta upp de etiska och moraliska implikationerna förknippade med Glafira Alymova, och hur dessa har påverkat hur detta ämne hanteras idag. Genom omfattande analys kommer vi att försöka förstå den betydande roll Glafira Alymova har spelat genom historien och hur den fortsätter att forma vår värld i nuet.
Glafira Alymova | |
![]() Glafira Alymova, 1776. | |
Född | 1758 Otradnoje, Ryssland |
---|---|
Död | 14 april 1826 Moskva |
Begravd | Vagankovokyrkogården |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
Utbildad vid | Smolnyjinstitutet för adelsfröknar ![]() |
Sysselsättning | Hovdam |
Make | Aleksey Rzhevsky |
Barn | Mariya Svistunova (f. 1778) Pavel Rzhevsky (f. 1784) |
Utmärkelser | |
Sankta Katarinas orden | |
Redigera Wikidata |
Glafira Ivanovna Alymova, född 1758, död 14 april 1826 i Moskva, var en rysk hovdam och harpist.
Alymova var dotter till överste Ivan Akinfijevitj Alymov. Hon utbildades vid Smolnyjinstitutet som Katarina den storas skyddsling och uppmärksammades för sin musikaliska talang. År 1776 tog hon examen, dekorerades med guldmedalj som en av institutets fem bästa elever och blev sedan hovdam hos Katarina. Alymova var först gift med författaren Rzjevskij, vice direktör för vetenskapsakademien, och därpå med översättaren Maskle, senare rysk konsul i Nice.
Glafira Alymova betraktades som den främsta harpisten i Ryssland. Hon dekorerades av Katarina med St. Katarinaorden.
Denna artikel baseras helt eller delvis på dess motsvarighet på ryskspråkiga Wikipedia