Nuförtiden är Giv folken fred, giv själen frid ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med en betydande inverkan på olika områden i livet har Giv folken fred, giv själen frid skapat en aldrig tidigare skådad debatt som lockat både anhängare och kritiker. När Giv folken fred, giv själen frid fortsätter att skymta stort i det kollektiva medvetandet, sträcker sig hans inflytande över flera sektorer, från politik till underhållning och från teknik till samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Giv folken fred, giv själen frid, undersöka dess aktuella relevans och potentiella framtida effekter.
Giv folken fred, giv själen frid är en gammal psalm, Verleihe uns Frieden, med sex verser av Martin Luther från 1529. Översätt till svenska av Olaus Petri före 1536 med titelrad "Förlän oss, Gud, din helga frid" under den latinska rubriken "Pro pace et principe". Ursprungligen är första versen ett latinskt antifon från medeltiden och nutida vers 2 har ett okänt tyskt ursprung från 1566. En ny svensk översättning gjordes 1602.
Psalmens första och femte vers 1695 lyder:
Av de ursprungliga sex verserna överfördes den första och femte till 1819 års psalmbok. I 1986 års psalmbok framstår Olov Hartman som upphovsman till första versens originaltext med ny titelrad från 1979 och Karl-Gustaf Hildebrand som upphovsman till den andra versen 1984, samtidigt som registret uppger att psalmen är densamma som 1937 års psalm med den gamla titelraden.
Melodin är en medeltida hymn, nedtecknad i Nürnberg 1529.
![]() |
Ragnar Schöblom spelar Förlän oss, Gud, din helga frid på psalmodikon, oktober 1968. |
|