Giovanni Pontano

I dagens värld har Giovanni Pontano blivit ett ämne av stor relevans och intresse för samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Giovanni Pontano blivit allt viktigare i våra liv. Implikationerna av Giovanni Pontano är olika och täcker olika aspekter av det dagliga livet, från politik till ekonomi, inklusive kultur och samhälle i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Giovanni Pontano och dess inverkan på dagens värld, såväl som de möjliga lösningarna och utmaningarna vi står inför i samband med detta ämne.

Giovanni Pontano. Neapolitanska museet.

Giovanni Gioviano Pontano (latin Pontanus), född 1426, död 1503, var en italiensk humanist.

Pontano hedrades i Neapel med Alfons den ädelmodiges vänskap och bekläddes under Ferdinand I med de högsta statsämbeten. Pontano tvekade emellertid inte att välkomna den franske kungen Karl VIII då denne inryckte i Neapel och sålunda förråda den aragonska dynastin. Han träffades därför med avsättning.

Pontano utvecklade den Neapolitanska akademin, och den fick efter honom sitt namn, Accademia Pontaniana. Han var en av 1400-talets främsta författare på latin och utmärkte sig framför allt som skald, i lärodikterna Urania (astronomi) och De hortis hesperidum med flera, i vilka en sydländsk glöd i känslor (inte minst de erotiska) samt en realistisk avspegling av livet och naturscenerier är framträdande drag. Han skrev även några historiska arbeten. Pontanos skrifter utgavs i sex band 1505-12 (fjärde upplagan i 4 band 1556). Biografier skrevs av Colangelo (1826) och Tallarigo (1874).

Källor