Giovanni Battista Pergolesi
Världen är full av mysterier och under, och Giovanni Battista Pergolesi är ett perfekt exempel på det. Sedan urminnes tider har Giovanni Battista Pergolesi fångat mänsklighetens uppmärksamhet och fantasi, skapat debatter, teorier och oändlig forskning. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Giovanni Battista Pergolesi, från dess inverkan på samhället till dess implikationer i den moderna världen. Följ med oss på denna fascinerande resa när vi reder ut hemligheterna och kuriosa kring Giovanni Battista Pergolesi, och upptäck varför det förblir ett ämne av allmänt intresse.
| Giovanni Battista Pergolesi | |
 | |
| Född | Giovanni Battista Draghii 4 januari 1710[1][2][3] Jesi[4][5], Italien |
|---|---|
| Död | 16 mars 1736[2][3][6] (26 år) Pozzuoli[4][5], Italien |
| Medborgare i | Kyrkostaten |
| Sysselsättning | Kompositör, organist |
| Redigera Wikidata | |
Giovanni Battista Pergolesi, född 4 januari 1710 i Jesi i Marche, död 16 mars 1736 i Pozzuoli i Kampanien, var en italiensk kompositör.
Biografi
Pergolesis släktnamn var ursprungligen Draghi, men när hans släkt flyttade från Pergola till Jesi antog den namnet Pergolesi. I musikkonservatoriet i Neapel inskrevs Pergolesi under namnet Jesi efter födelseorten. 1727 avled hans mor och 1732 hans far; hans syster avled också tidigt. Pergolesi var själv sjuklig och rörelsehindrad. Han inledde sin musikerbana som korgosse samt studerade violinspel och komposition och besatt utmärkta musikaliska färdigheter. 1731 avlade han med ett dramma sacro examen vid musikhögskolan i Neapel och fick sin första opera uppförd samma år. Prins Ferdinando Colonna-Stigliano utnämnde 1732 Pergolesi till maestro di capella, men han hann verka endast fem år och dog 26 år gammal i tuberkulos.
Idag är Pergolesi känd för sin komiska opera La serva padrona och sin Mariaklagan Stabat mater.
Utmärkelser
Asteroiden 7622 Pergolesi är uppkallad efter honom.[7]
Verk (urval)
Operor
- La Salustia (1731)
- Lo frate 'nnamorato (1732)
- Il prigionier superbo, innehållande intermezzot La serva padrona (1733)
- Adriano in Siria, innehållande intermezzot Livietta e Tracollo (1734)
- L'Olimpiade (1735)
- Il Flaminio (1735)
Oratorier
Andra verk
Tre mässor, psalmer, Miserere, sekvensen Dies irae (varur partier utformades till Stabat mater), kantater och annan vokalmusik.
Filmer med musik av Pergolesi (urval)
- 1975 - Spegeln
- 1984 - Amadeus
- 1994 - Farinelli : Kastratsångaren
- 1997 - Fröken Smillas känsla för snö
- 1999 - The Talented Mr. Ripley
- 2000 - Chocolat
Referenser
- Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 132-134 (Del 4). Libris 8198860
Noter
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6833xk8, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 5722, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 67072392, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), Перголези Джованни Баттиста, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 9151, läst: 3 december 2020.
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 9786055, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ ”Minor Planet Center 7622 Pergolesi” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7622. Läst 23 juni 2023.