I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Gilbert Ryle, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från sitt ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Gilbert Ryle varit föremål för debatt, analys och reflektion. Under de kommande raderna kommer vi att utforska dess många aspekter, reda ut dess mysterier och upptäcka dess möjliga implikationer inom olika områden. Oavsett ditt intresse för Gilbert Ryle är vi säkra på att den här artikeln kommer att ge dig rik insikt och nya perspektiv på detta fascinerande ämne.
Gilbert Ryle | |
![]() | |
Född | 19 augusti 1900[1][2][3] Brighton[4] |
---|---|
Död | 6 oktober 1976[1][2][3] (76 år) Oxford[5] |
Medborgare i | Storbritannien[6] |
Utbildad vid | The Queen's College, Oxford ![]() |
Sysselsättning | Filosof |
Arbetsgivare | Magdalen College |
Redigera Wikidata |
Gilbert Ryle, född 19 augusti 1900 i Brighton, East Sussex, död 6 oktober 1976 i Oxford, Oxfordshire, var en brittisk filosof. Ryle företrädde den så kallade vardagsspråksfilosofin och var tillsammans med J.L. Austin en av de ledande personerna inom Oxfordfilosofin. Hans mest kända verk är The Concept of Mind (1949)[7], som argumenterar för en form av filosofisk behaviorism. Ryle vänder sig där särskilt mot den cartesianska dualismen, som drar en skarp gräns mellan kropp och medvetande. Han menar att man istället för att tala om människans tankar, känslor och andra mentala tillstånd när man försöker förstå meningen i "NN vet att P" eller "NN ser ett träd" bör koncentrera sig på att beskriva handlingar och beteenden. Enligt Ryle är uppfattningen om kroppen som en maskin och medvetandet som "anden i maskinen" (engelska ghost in the machine) felaktig. Ryles behaviorism är däremot inte av den nervfysiologiska typen, utan ligger liksom Wittgensteins mer åt det molära hållet.[8]