Gert Bonnier

I denna artikel kommer ämnet Gert Bonnier att behandlas ur olika perspektiv med syfte att fördjupa sig i dess innebörd, betydelse och återverkningar i dagens samhälle. Olika forskning och expertutlåtanden kommer att utforskas för att till fullo förstå vilken inverkan Gert Bonnier har på olika områden i det dagliga livet. Dessutom kommer specifika fall och illustrativa exempel att analyseras som hjälper till att kontextualisera relevansen av Gert Bonnier i det aktuella sammanhanget. Genom hela artikeln kommer vi att försöka erbjuda en heltäckande och komplett vision av Gert Bonnier, för att ge läsaren en klar och djup förståelse av detta ämne som är så relevant idag.

Gert Bonnier
Född15 november 1890
Judiska församlingen i Stockholm, Sverige
Död11 januari 1961 (70 år)
Oscars församling, Sverige
BegravdLidingö församlings kyrkogård
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsättningGenetiker
ArbetsgivareStockholms universitet
BarnJoakim Bonnier (f. 1930)
FöräldrarKarl Otto Bonnier
Lisen Bonnier
SläktingarTor Bonnier (syskon)
Åke Bonnier den äldre (syskon)
Utmärkelser
Kungliga Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Gert Bonnier, född 15 november 1890 i Stockholms mosaiska församling, död 11 januari 1961 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk genetiker; son till Karl Otto Bonnier och far till bland andra Joakim Bonnier.

Bonnier blev filosofie kandidat vid Stockholms högskola 1913, filosofie licentiat 1916, filosofie doktor 1924, docent i zoologi vid Stockholms högskola samma år, var föreståndare för instituet för husdjursförädling 1928–1949 och professor i genetik vid Stockholms högskola 1936–1958. Han invaldes 1938 som ledamot av Lantbruksakademien, 1939 av Fysiografiska sällskapet i Lund och 1945 av Vetenskapsakademien. Gert Bonnier är begravd på Lidingö kyrkogård.[1]

Bibliografi i urval

  • Contributions to the knowledge of intra- and inter-specific relationships in Drosophila (1924)
  • Om könsbestämningen: En sammanställning av nyare undersökningar och teorier (1925)
  • Class frequencies in system of backcrossing (1934)
  • Is the shape of the lactation curve genetically determined? (1935)
  • Biologisk variationsanalys (tillsammans med Olof Tedin, 1940, ny upplaga 1957, tysk upplaga av Hans-Otto Gravert och Wilhelm Pollheide 1959 under titeln "Biologische Variationsanalyse: die statistischen Methode zur Auswertung biologischer Versuche, insbesondere auf dem Gebiet der Tierzucht")

Källor

Noter
  1. ^ FinnGraven
Auktoritetsdata