I den här artikeln ska vi utforska den fascinerande historien om Gerhardus Jonæ, ett ämne som har fångat miljontals människors uppmärksamhet genom åren. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Gerhardus Jonæ spelat en avgörande roll för att forma vårt sätt att förstå världen. Genom den här artikeln kommer vi att i detalj undersöka de mest relevanta aspekterna av Gerhardus Jonæ, från dess första manifestationer till de senaste innovationerna som har revolutionerat hur vi uppfattar det. Dessutom kommer vi att upptäcka hur Gerhardus Jonæ har satt sin prägel på populärkulturen och påverkat allt från konst och mode till politik och teknik. Gör dig redo att fördjupa dig i det spännande universum Gerhardus Jonæ och upptäck allt detta fenomen har att erbjuda oss.
| Gerhardus Jonæ | |
| Född | Sorsele, Umeå socken |
|---|---|
| Död | 1623 Skellefteå socken |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker |
| Redigera Wikidata | |
Gerhardus Jonæ, död 1623 i Skellefteå socken, var en samisk kyrkoman och riksdagsman.
Gerhardus Jonæ (Gert Jonsson) är stamfader för den svenska adelsätten Graan och den idag förste kände samiske prästen. Han föddes på 1560-talet i Granbyn (Giertsjávrrie), Sorsele,[1] av samiska föräldrar. Han kom att få utbildning av en kyrkoherde i Piteå, tillsammans med dennes söner. Han var först hovpredikant hos Johan III och utnämndes därefter, 1584, till kyrkoherde i Skellefteå församling.[2] Samma år närvarade han vid Katarina Jagellonicas begravning i Uppsala. År 1593 var Gerhardus Jonae en av undertecknarna till Uppsala mötes beslut men föll därefter i onåd hos hertig Karl. Han fick ändå behålla sitt ämbete och som deputerad vid riksdagen undertecknade han besluten från riksdagarna 1598 och 1607.[3]
Gerhardus var gift med Brita Andersdotter Grubb från Bureätten, dotter till kyrkoherden i Nederluleå socken Andreas Petri Grubb[3] och svägerska till Nicolaus Olai Bothniensis. De var bosatta på Gran i Skellefteå. Ett av deras barn var landshövdingen Johan Graan, som tog sitt efternamn efter bostället.[3] Dottern Anna var gift med Umeås första borgmästare Daniel Jonsson Trast, och hennes systrar Brita och Kierstin var gifta med var sin bror Persson vilka grundade Torneå stad.