I den här artikeln kommer vi att utforska världen av Gerda Cederblom, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster de senaste åren. Sedan dess uppkomst har Gerda Cederblom genererat passionerade debatter och släppt lös en våg av forskning och diskussioner inom flera områden. Med en påverkan som spänner över flera aspekter av samhället har Gerda Cederblom satt en betydande prägel på kultur, politik, vetenskap och teknik. På dessa sidor kommer vi att analysera i detalj de olika tillvägagångssätt och perspektiv som har genererats kring Gerda Cederblom, och utforska dess ursprung, dess utveckling och dess inflytande på dagens värld.
Gerda Cederblom | |
![]() | |
Född | 14 april 1867 Malmö, Sverige |
---|---|
Död | 18 februari 1931 (63 år) Engelbrekts församling, Sverige |
Begravd | Norra krematoriet kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Etnolog |
Föräldrar | Johan Erik Cederblom |
Släktingar | Elin Cederblom (syskon) |
Redigera Wikidata |
Gerda Cederblom, född 14 april 1867 i Malmö, död 18 februari 1931 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk etnolog och museitjänsteman.
Efter studietiden blev Cederblom 1894 assistent vid Riksmuseets etnografiska avdelning och 1900 amanuens vid Nordiska museet. Hennes huvudinriktning var svensk etnologi och hon deltog i herrgårdsundersökningarna, främst i Uppland. Hon fick 1914 ansvaret för museets samlingar av svenska folkdräkter. Hon var en aktiv folkbildare och höll populärvetenskapliga föreläsningar.
Gerda Cederblom var dotter till professor Johan Erik Cederblom och Augusta Oterdahl och hon hade en yngre syster Elin. De är alla gravsatta vid Norra krematoriet på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
|