Gerda Antti

I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet för Gerda Antti och hans inverkan på världen idag. Gerda Antti har varit en kontroversiell figur sedan starten och genererat både stor beundran och kritik. Genom åren har Gerda Antti satt en outplånlig prägel på historien och påverkat olika aspekter av samhälle och kultur. Från hans innovationer inom vetenskapsområdet till hans inverkan på världspolitiken har Gerda Antti varit en förändringsagent som fortsätter att överraska och väcka intresset hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att titta på hans arv och utforska hur hans inflytande fortfarande är relevant idag.

Gerda Antti
Antti, 2011.
Antti, 2011.
FöddGerda Sofia Antti
20 augusti 1929
Sverige Övertorneå, Sverige
YrkeFörfattare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1961–
PriserSvenska Dagbladets litteraturpris
Tidningen Vi:s litteraturpris
Östersunds-Postens litteraturpris
Palmærpriset
Landsbygdens författarstipendium
Moa-priset
Rolf Wirténs kulturpris
MakeWalter Ljungquist
(1950–1974; hans död)

Gerda Sofia Antti Ljungqvist, född 20 augusti 1929 i Övertorneå, Sverige, är en svensk författare.

Biografi

Antti föddes och växte upp i det lilla norrbottniska samhället Övertorneå med sina fem syskon, nu bosatta i Stockholm och Luleå. Hon debuterade 1961 med diktsamlingen Här och nu. Hon har sedan dess publicerat essäer, kåserier, noveller, romaner och en debattbok. Hon har i synnerhet skildrat livet bland den samtida landsbygdsbefolkningen. Hon är känd för sin humor och sin vassa tunga och tillhör de mest lästa svenska författarna. Antti har varit lokalpolitiker för centerpartiet och även suttit som nämndeman i länsrätten. Hon är (2023) bosatt i Kisa i Östergötland.

Antti har varit ledamot av Migrationsverkets etiska råd.[1] Den 23 december 2009 skrev hon en debattartikel i Östgöta Correspondenten där hon ifrågasatte lämpligheten att utöka rådet med en imam, och även kritiserade muslimska invandrares krav på förändring av det svenska samhället.[2] Den kontroversiella artikeln skapade en stor debatt där tidningens chefredaktör tog avstånd från Anttis åsikter,[3] men många av läsarkommentarerna ställde sig på Anttis sida.

Antti var gift med författaren Walter Ljungquist från 1950 fram till dennes död 1974.

Bibliografi

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ Etiska rådet Arkiverad 8 december 2009 hämtat från the Wayback Machine., webbsida hos migrationsverket, läst 2 januari 2010.
  2. ^ Är svenska domare för litet religiösa?, debattartikel av Gerda Antti, Östgöta Correspondenten, 23 december 2009.
  3. ^ Chefredaktör Ola Sigvardssons genmäle till Antti är oempatisk och Corren fel ute, debattinlägg av Lars H. Jonsson, 30 december 2009.
  4. ^ ”Gerda Antti hedersdoktor i Linköping”. Östgöta Correspondenten. 28 februari 2008. Arkiverad från originalet den 4 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080304094117/http://www.corren.se/archive/2008/2/28/jlxiqw4aj6kifjr.xml. Läst 1 mars 2008. 

Vidare läsning

  • Antti, Gerda (2006). ”Språket”. Parnass (Stockholm) 2006:1,: sid. 6-9 : ill. 1104-0548. ISSN 1104-0548.  Libris 10119912
  • Kjersén Edman, Lena (2004). Fler systrar: kvinnliga författare från 1900-tal och 2000-tal. Lund: Bibliotekstjänst. Libris 9731947. ISBN 91-7018-534-4 
  • Perers Karin, red (1996). Gerda Antti - mer än folkkär författare. En bok för alla, 99-0130108-4. Stockholm: En bok för alla. Libris 7642583. ISBN 91-7448-935-6 
  • Rydén, Josef (1992). ”Landsbygdens röst från Kisa”. Bygd och natur (Tidskrift) (Stockholm : Sveriges hembygdsförbund (SHF), 1939-) 1992:4,: sid. 12-14 : färgill. ISSN 0345-7982. ISSN 0345-7982 ISSN 0345-7982.  Libris 8906641

Externa länkar

Auktoritetsdata