I dagens artikel ska vi fördjupa oss i ämnet George H. Denton, utforska dess olika aspekter och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess relevans idag har George H. Denton varit ett ämne av intresse för både experter och hobbyister. Vi kommer att analysera dess kulturella, politiska och sociala implikationer, såväl som dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att undersöka hur George H. Denton har påverkat olika aspekter av vardagen, från mode till teknik. Utan tvekan är George H. Denton ett ämne som förtjänar särskild uppmärksamhet och i den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i dess fascinerande värld.
George H. Denton | |
Född | 14 december 1939 (85 år) Orono, USA |
---|---|
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Yale University, filosofie doktor, [1] ![]() |
Sysselsättning | Geolog, glaciolog, författare, universitetslärare[2] |
Arbetsgivare | University of Maine[3] |
Utmärkelser | |
Vegamedaljen (1990) | |
Redigera Wikidata |
George H. Denton, född 14 december 1939 i Orono, Maine, USA,[4] är en amerikansk geolog, som är professor i kvartärgeologi vid University of Maine. Han är sedan 1996 utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.
Denton disputerade vid Yale University 1965 och var den första forskaren från University of Maine invald i National Academy of Sciences. Hans främsta intresse är den geologiska historien om stora istäcken och mindre bergsglaciärer, och i synnerhet dessa istäckens roll i kvartär- och sen tertiär-istid. Han inriktar sig också på de plötsliga omorganiseringarna av havsatmosfären i glaciärcykler. Ett aktuellt projekt (2015) handlar om antarktiska istäckets kvartär- och sena tertiära historia. Studier av sena kvartära glaciärfyndigheter belyser antarktiska istäckets roll under de senaste i tiderna. Studier av sena tertiära fyndigheter bär på information om grundläggande klimatförändringar som föregick kvartäristiden. De senaste projekten omfattade återuppbyggnaden av istäcken på norra halvklotet under den senaste istiden. Ett annat projekt handlar om de chilenska Andernas alpina glaciärhistoria. Han ledde en grupp forskare som gjorde fältstudier i Chile 1991–1999 och i Nya Zeeland 2000–2008 tillsammans med sin nära kollega under hela sin karriär, den framlidne norske kvartärgeologen professor Bjørn G. Andersen vid Universitetet i Oslo.[5]
Denton har blivit allmänt hyllad för sin forskning inom glacialgeologi och Dentonglaciären och Denton Hills i Antarktis namngavs till hans ära. Hans forskning har inspirerat flera generationer studenter, varav många har gått in för forskning inom vetenskap om planeten Jorden.[6]
1990: Mottagare av Vegamedaljen (Guld) från Svenska Föreningen för antropologi och geografi 1996: Invald i Kungliga Vetenskapsakademien 2002: Invald i National Academy of Sciences
|