Georg Norman
I dagens värld har Georg Norman blivit ett ämne av stort intresse och relevans inom olika områden. Den växande betydelsen av Georg Norman har väckt en debatt i samhället, vilket genererat ett växande intresse för att förstå dess implikationer. Ur olika perspektiv har Georg Norman blivit ett objekt för studier och forskning, vilket ger upphov till många analyser och reflektioner som försöker förstå dess inverkan och omfattning. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Georg Norman, undersöka dess inflytande i olika sammanhang och dess roll i det samtida samhället.
| Georg Norman | |
| Död | 1552 |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Rostocks universitet Greifswalds universitet Leucorea  |
| Sysselsättning | Ämbetsman, universitetslärare |
| Befattning | |
| Sveriges rikskansler (1543–1553) | |
| Redigera Wikidata | |
Georg Norman, död 1552 eller 1553, var en ämbetsman av tysk börd med stamgods på Rügen, i svensk tjänst från 1539.
Biografi
Norman studerade vid Rostocks universitet, vid Greifswalds universitet och vid Wittenbergs universitet under Martin Luther och Philipp Melanchton och blev där magister. Nils Månsson, som vistades vid universitetet, föreslog Gustav Vasa att Norman skulle ta över uppfostran av sönerna Johan och Erik. Vid sin ankomst hade han med sig rekommendationsbrev från Melanchthon och Luther. I brevet beskrevs han som "en man, som förer ett gudfruktigt leverne, är av ett stilla och ärbart sinne, uppriktig och lärd samt skicklig och väl värd att vara en konungasons läromästare".
Redan efter ett par månader fick han i uppgift att reformera den svenska kyrkan. Den 8 december 1539 utnämndes han till kungens "ordinator och superattendent öfver biskopar, prelater och alla andeliga uti religionssaker".
1540 företog han en omfattande visitation i Östergötland och Västergötland.
År 1542 var han medlem av den delegation som avslutade Sveriges första traktat med Frankrike. Därefter sändes han på en ny beskickning till Danmark och Pommern. Efter att Conrad von Pyhy fallit i onåd fick han överta dennes arbetsuppgifter. Han var medlem av riksrådet, tjänstgjorde som kansler och hade även diplomatiska uppdrag, bland annat deltog han i förhandlingarna med Lübeck i Kalmar år 1546. Han skötte den utrikes brevväxlingen. De flesta statshandlingar utfärdade under åren 1544-1552 var antingen skrivna av Norman eller skrivna med hans medverkan. Han upprättade riksdagspropositioner och tal till ständerna och skötte även ekonomin.
Källor
- ^ Georg Norman, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.
- ^ Se inskrivning av Georgius Norman i Rostocker Matrikelportal
- ^ Hedberg, Lennart (2009). Karl IX: företagarfursten & envåldshärskaren. Prisma. sid. 24. ISBN 978-91-518-5036-8. Läst 14 januari 2025
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 190
- ^ Carl Grimberg. ”128 (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/2/0130.html. Läst 28 oktober 2023.
Norman, Georg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
Vidare läsning
- Ivan Svalenius: Georg Norman i Svenskt biografiskt lexikon (1990-1991)
|