I dagens värld intar Georg Nordensvan en central plats i samhället. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller kulturell nivå, har Georg Nordensvan en betydande inverkan på våra liv. Genom historien har Georg Nordensvan varit föremål för studier, debatt och kontroverser, vilket visar sin relevans inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska Georg Nordensvans roll och dess inflytande på olika aspekter av samhället. Från dess inverkan på politiken till dess engagemang i teknik, spelar Georg Nordensvan en avgörande roll i hur vi interagerar med världen omkring oss. Dessutom kommer vi att undersöka hur Georg Nordensvan har utvecklats över tiden och hur det fortsätter att vara ett ämne av intresse idag.
Georg Nordensvan | |
![]() Georg Nordensvan omkring år 1900. | |
Född | 3 december 1855 Storkyrkoförsamlingen eller Stockholm |
---|---|
Död | 8 april 1932 (76 år) Engelbrekts församling eller Stockholm |
Begravd | Norra begravningsplatsen kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Författare, konsthistoriker |
Maka | Anna Franciska Nordensvan |
Föräldrar | Otto Nordensvan |
Släktingar | Carl Otto Nordensvan (syskon) |
Redigera Wikidata |
Georg Gustaf Nordensvan, född 3 december 1855 i Stockholm, död där 8 april 1932, var en svensk konsthistoriker, kritiker och författare.
Georg Nordensvan föddes som andre son till arméofficer Otto Nordensvan (1811-1892) och hans hustru Louise Hildegard Roos. Ätten Nordensvan är en gren av prästsläkten Alopæus som ursprungligen kommer från Viborg. Efter studentexamen i Uppsala 1874 sökte sig Georg liksom brodern Carl Otto till armén och tog 1876 officersexamen. Han lämnade emellertid armén samma år på grund av dålig hälsa.
Han kom istället att ägna sig åt konststudier vid Konstakademien 1877-1882 och han debuterade som skönlitterär författare 1877. I sina romaner anslöt han till 1880-talets impressionism, och gav som konstkritiker i flera betydelsefulla tidningar, såsom (Dagens nyheter och Aftonbladet, sitt stöd åt 80-talismens estetik. Under åren 1886 till 1902 var Nordensvan redaktör för den årligen utkommande kalendern Nornan.
Nordensvan är framför allt känd för sin verksamhet under 1900-talet, som han ägnade åt verk om konsthistoria och teaterhistoria och han skrev ett antal standardverk, exempelvis Svensk teater och svenska skådelspelare från Gustaf III till våra dagar och Svensk konst och svenska konstnärer i 19:e århundradet.
Åren 1912 till 1914 var Nordensvan ledamot av nämnden för Nationalmuseum och han blev senare hedersledamot av Konstakademien samt hedersdoktor vid Uppsala universitet. I unga år var han verksam som konstnär och finns representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm.