I dagens värld är Georg Adolf Koskull ett relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i akademin, har Georg Adolf Koskull blivit ett ämne av allmänt intresse som har genererat heta diskussioner och passionerade debatter. Från dess uppkomst till dess utveckling idag har Georg Adolf Koskull lämnat en outplånlig prägel på historien, vilket gör det till ett ämne värt att utforska på djupet för att förstå dess verkliga omfattning och innebörd i dagens värld.
| Georg Adolf Koskull | |
| Född | 17 april 1780[1] Gällaryd, Sverige |
|---|---|
| Död | 10 april 1829 (48 år) Engaholm, Sverige |
| Begravd | Alvesta kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Ämbetsman |
| Befattning | |
| Lagman i Gotlands lagsaga (1809–1810) Landshövding i Norrbottens län (1816–1821) | |
| Föräldrar | Otto Anders Koskull |
| Släktingar | Aurora Wilhelmina Brahe (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Nordstjärneorden (1818) | |
| Redigera Wikidata | |
Georg Adolf Koskull, född den 17 april 1780 i Gällaryds socken, död den 10 april 1829 på Engaholm i Aringsås socken, var en svensk friherre, domare och landshövding.
Koskull var son till hovjunkaren Otto Anders Koskull (1748–1787) och Amalia Beata Silfversparre (1746–1800). Han blev student vid Lunds universitet 1795 och avlade juris examen där samma år. Därefter tjänstgjorde han som auskultant i först Göta och sedan Svea hovrätt. Han erhöll fullmakt som häradshövding 1802 och tjänstgjorde från 1807 som assessor i Åbo hovrätt. 1809 blev han lagman på Gotland och påföljande år i Västergötland. Samma år blev han även kammarherre hos drottning Hedvig Elisabeth Charlotta. Han blev riddare av Nordstjärneorden 1818.
Den 26 november 1816 utsågs Koskull till landshövding i Norrbottens län, en post han innehade till 1821 då han begärde avsked. Han hade då året innan övertagit ättens fideikommiss, Engaholm i Småland, efter sin äldre barnlöse bror, kabinettskammarherren Anders Koskull (1775–1820). Georg Adolf Koskull avled nio år senare på Engaholm, också han ogift och barnlös, varefter fideikommisset övergick till en tredje bror, överstelöjtnanten Carl Gustaf Koskull (1782–1846).
Georg Adolf Koskull ligger begraven i Aringsås kyrka. Han har som landshövding givit namn åt orten Koskullskulle inom Gällivare kommun.