Günther Korten
I den moderna världen har Günther Korten fått stort intresse och relevans inom olika samhällsområden. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Günther Korten blivit ett ständigt samtalsämne, allt från kulturella och konstnärliga till vetenskapliga och politiska aspekter. Inflytandet från Günther Korten har spridit sig över hela världen och genererat debatter och motstridiga åsikter i den allmänna opinionen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt kring Günther Korten, för att bättre förstå dess inverkan på vårt dagliga liv och i framtiden.
| Günther Korten | |
 Günther Korten år 1939. | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 26 juli 1898 Köln, Rhenprovinsen, Preussen, Kejsardömet Tyskland |
| Död | 22 juli 1944 (45 år) Görlitz, Rastenburg |
| Begravningsplats | Friedhof Bergstrasse, München (först begravd i Tannenberg-Denkmal) |
| I tjänst för |  Kejsardömet Tyskland Weimarrepubliken Nazityskland |
| Försvarsgren | Luftwaffe |
| Tjänstetid | 1914–1944 |
| Grad |  Generalöverste |
| Befäl | Chef för Luftwaffes generalstab |
| Slag/krig | Första världskriget Andra världskriget |
Günther Korten, född 26 juli 1898 i Köln, död 22 juli 1944 i Görlitz, var en tysk general i Luftwaffe. Han var från 1943 till 1944 chef för Luftwaffes generalstab.
Biografi
Korten anmälde sig som krigsfrivillig och stred i första världskriget, under vilket han uppnådde graden löjtnant. Efter kriget övergick han till Reichswehr. I slutet av 1920-talet genomgick han pilotutbildning och inträdde 1934 i Luftwaffe. Han kom att bli generalstabsofficer och var verksam vid Reichsluftfahrtministerium.
Vid krigsutbrottet 1939 var Korten stationerad vid Luftflotte 4 i Österrike. Året därpå överflyttades han till Luftflotte 2 och deltog bland annat i luftkriget över Storbritannien. År 1941 kom han åter till Luftflotte 4 och tog del i Balkanfälttåget och Operation Barbarossa. Under slaget vid Stalingrad 1942–1943 var Korten befälhavare för först I. Fliegerkorps och senare Luftwaffenkommando Don. I augusti 1943 begick chefen för Luftwaffes generalstab, Hans Jeschonnek, självmord och Korten efterträdde då denne.
Den 20 juli 1944 närvarade Korten vid Adolf Hitlers militärstrategiska överläggning i Wolfsschanze. Kort efter klockan 12:30 detonerade den bomb, som hade placerats i lokalen av överste Claus Schenk von Stauffenberg. Korten skadades allvarligt och avled två dagar senare. Postumt befordrades han till generalöverste.[1]
Utmärkelser i urval
Günther Kortens utmärkelser[2]
- Riddarkorset av Järnkorset: 3 maj 1941
- Tyska korset i guld: 1 februari 1943
- Ärekorset
- Krimskölden
- Pilot- och observatörsmärket
- Frihetskorsets orden av första klassen med kraschan och svärd: 7 januari 1944
- Såradmärket den 20 juli 1944 i guld
Referenser
Noter
- ^ Klee 2007, s. 332.
- ^ Miller, Michael D.; Collins, Gareth. ”Generaloberst Günther Korten” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2013. https://www.webcitation.org/6K3DDncYd?url=http://www.geocities.com/~orion47/WEHRMACHT/LUFTWAFFE/Generaloberst/KORTEN_GUENTHER.html. Läst 1 oktober 2013.
Tryckta källor
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Günther Korten.
|