I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj Gösta Bruce, ett ämne av stor relevans i det samtida samhället. Gösta Bruce har fångat uppmärksamheten hos många experter och akademiker på grund av dess betydande inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Genom noggrann analys och insamling av empiri kommer vi att försöka belysa de olika nyanser och aspekter som kännetecknar Gösta Bruce, för att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne. Dessutom kommer de praktiska och teoretiska implikationerna av Gösta Bruce att undersökas, för att främja en djupare och mer detaljerad förståelse av dess betydelse i det nuvarande landskapet.
| Gösta Bruce | |
| Född | Lars Gösta Bruce 3 januari 1947 Helsingborg |
|---|---|
| Död | 15 juni 2010 (63 år) Lund |
| Begravd | Norra kyrkogården, Lund |
| Nationalitet | svensk |
| Forskningsområde | fonetik |
| Institutioner | Lunds universitet |
| Alma mater | Lunds universitet |
| Doktorsavhandling | Swedish word accents in sentence perspective (1977) |
Lars Gösta Bruce (uttal /²brʉːsɛ/), född 3 januari 1947 i Helsingborg, död 15 juni 2010 i Lund,[1][2][3][4][5][6][7] var en svensk språkforskare och professor i fonetik vid Lunds universitet från 1986. Han forskade om prosodi, i synnerhet svenska ordaccenter och deras variation i svenska dialekter. Han var ordförande i International Phonetic Association från 2007.
Efter studentexamen 1965 vid Högre allmänna läroverket för gossar i Helsingborg började Bruce studera ryska i Lund, men kom sedan att ägna sina studier åt fonetik. Som lärare hade han bland andra prosodikern Eva Gårding som kom att väcka hans intresse för prosodi och svenskans ordaccenter; och Bruces och Gårdings prosodimodell har kommit att kallas för lundamodellen inom prosodiforskningen. 1977 disputerade han på avhandlingen Swedish word accents in sentence perspective (”Svenska ordaccenter i ett satsperspektiv”). Avhandlingen blev internationellt uppmärksammad och inflytelserik genom sitt sätt analysera intonation inom prosodiforskningen. [8] Bruce blev professor i fonetik i samband med Gårdings pensionering 1986 och var även prefekt vid Institutionen för lingvistik i sex år. 2001 invaldes han som ledamot nr. 460 i Kungliga Vitterhetsakademien,[2], 2004 blev han ledamot i Kungl. Fysiografiska Sällskapet i Lund[9] och han var även från 2007 fram till sin bortgång ordförande för International Phonetic Association där han var mycket aktiv i 1999 års revision av det Internationella fonetiska alfabetet.[8]
| Gösta Bruce | ||
| Friidrott, herrar | ||
| Svenska mästerskap | ||
|---|---|---|
| Guld | 1971 | Längdhopp |
Som ung tävlade Bruce inom friidrott för IFK Helsingborg och tillhörde i början av 1970-talet Sverigeeliten inom längdhopp. Han blev svensk mästare i grenen vid SM i friidrott 1971 och deltog samma år i Finnkampen. Hans personliga rekord i längdhopp var 7,53 meter från 1973.[10][8]
Bruce är begravd på Norra kyrkogården i Lund.[11]
En minnesfond, Gösta Bruce Memorial Fund, etablerades 2010 och förvaltas av International Phonetic Association.[12] Ett internationellt symposium om prosodi till minne av Gösta Bruce ägde rum i Lund 2–3 juni 2014.[13]