Görel Crona

I den här artikeln kommer vi att utforska Görel Crona ur olika perspektiv, med syftet att fördjupa oss i dess betydelse, betydelse och tillämpningar. Likaså kommer vi att analysera de implikationer som Görel Crona har i olika sammanhang, vare sig det är i den personliga, professionella, sociala eller kulturella sfären. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Görel Crona, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision om detta ämne. Genom reflektion, analys och forskning strävar vi efter att ge läsaren en bredare och mer detaljerad förståelse av Görel Crona, så att de skaffar sig relevant och användbar kunskap för sin personliga och professionella utveckling.

Görel Crona
Görel Crona, 2014.
Görel Crona, 2014.
FöddGörel Elisabeth Crona
23 augusti 1959 [1]
Johannes församling, Stockholm[1]
Utbildad vidState University of New York at Purchase
MakeRafael Edholm
(1997–2006; skilda)
SläktingarBörje Crona (far)
IMDb SFDb

Görel Elisabeth Crona, född 23 augusti 1959 i Johannes församling, Stockholm,[1] är en svensk regissör och skådespelare. Crona fick sitt genombrott med rollen som Ylva i TV-serien Varuhuset.[2]

Biografi

Görel Crona är dotter till den svenska jazzmusikern och författaren Börje Crona och sjuksköterskan och författaren Annikki Crona. Hon är uppväxt i Las Palmas på Kanarieöarna och bosatte sig i Sverige först för att gå gymnasiet och studera vid Birkagårdens folkhögskolas teaterlinje.[2]

Hon fick sin första betydande teaterroll 1978, som Eleonora i August Strindbergs drama Påsk, uppsatt av Strindbergsmuseet. Därefter fortlöpte karriären trögt och Crona försörjde sig bland annat som nattklubbssångerska i Sorrento, Italien.[2]

År 1980 antogs Crona till en tvåårig teaterutbildning i New York vid Suny Purchases utbildning för konstnärlig verksamhet. Därefter fortsatte studier vid HB (Herbert Berghof) Studio.[2] 1983 återvände Crona till Sverige och Stockholm. Väl där var hon verksam vid Reginateaterns engelskspråkiga verksamhet samt vid Pocketteatern och Parkteatern.[2]

Sitt genombrott fick Görel Crona i TV-serien Varuhuset (1987–1988) där hon spelade den före detta prostituerade Ylva. Bland övriga uppmärksammade roller återfinns rollen som Birgitta Stenbergs alter-ego i TV-filmen Apelsinmannen (1990), rollen som tuff polis i serien om Anna Holt (1996) samt i TV-serien Nya tider (2002–2003).[2]

År 2011 debuterade Crona som regissör med långfilmen Tysta leken.

Åren 2016 och 2018 medverkade Crona som Jackie Berglund i TV-serien Springfloden.

Crona var 1997–2006 gift med skådespelaren Rafael Edholm, de har en son, född 1998.

Filmografi

TV-produktioner

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1986 Ringo
Birgitta Götestam, Göran Arnberg och Magnus Fermin		 Birgitta Götestam Göta Lejon[3]
1987 Psykologen Tjuren Ferdinand
Birgitta Götestam, Andreas Aarflot, Mats Lindberg,
Lennart Simonsson och Ari Stockås		 Birgitta Götestam Göta Lejon[4]
1990 Skaffa mig en tenor (Lend Me a Tenor)
Ken Ludwig		 Piv Bernth Folkan[5]
1991 Synnöve
Gubbens dotter Synnöve
Dåre
Finn, i tredje delen		 Peer Gynt
Henrik Ibsen		 Ingmar Bergman Dramaten
Lisa
Peter Pan, reserv		 Peter Pan
J.M. Barrie		 Jackie Söderman Dramaten
1992 Susanna Figaros bröllop (La Folle Journée, ou Le Mariage de Figaro )
Pierre de Beaumarchais		 Wilhelm Carlsson Dramaten
2000 Medverkande Ja va faan de e ju show
Katrin Sundberg		 Katrin Sundberg Mosebacke Etablissement[6]
2001 Anna Farlig utlösning
Helle Ryslinge		 Görel Crona Aliasteatern[7]
2004 Mari Nilsson Fångad på nätet (Caught on the net)
Ray Cooney		 Bo Hermansson Oscarsteatern[8]
2014 Klara, Malvinas dotter Moster Malvina
Anne Charlotte Leffler		 Mathias Lafolie Strindbergs Intima Teater

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
2001 Farlig utlösning
Helle Ryslinge Aliasteatern[7]

Diskografi

  • 1997 – MMCD 012 Sjunde ön
  • 1998 – MMCD-S 122 Stockholm (singel)

Källor

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Crona, Görel Elisabeth
  2. ^ Qvist, P O. ”Görel Crona”. Svensk filmdatabas. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141016013409/http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=173532&iv=BIOGRAPHY. Läst 9 november 2011. 
  3. ^ Marcus Boldemann (26 oktober 1986). ”Ungdomlig 'Ringo' på Göta Lejon: En alltför enkel historia”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-10-26/291/28. Läst 18 september 2016. 
  4. ^ Marcus Boldemann (2 oktober 1987). ”Farliga spjuten saknas”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1987-10-02/267/26. Läst 22 augusti 2015. 
  5. ^ Marcus Boldemann (2 januari 1990). ”Fars med smidigt hopfogad intrig”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1990-01-02/1/28. Läst 22 augusti 2015. 
  6. ^ Susanna Hellberg (6 mars 2000). ”'Föreställningen är som en pralin'”. Dagens Nyheter: s. 37. https://arkivet.dn.se/tidning/2000-03-06/11184-65/37. Läst 13 september 2024. 
  7. ^ Pia Huss (31 mars 2001). ”Volanger och konjak. Berättelsen om gamla vänner går åt helvete med sång”. Dagens Nyheter: s. 23. https://arkivet.dn.se/tidning/2001-03-31/11184-88/23. Läst 13 september 2024. 
  8. ^ ”Fångad på nätet”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 2 september 2015. https://web.archive.org/web/20150902004341/http://www.oscarsteatern.se/show/fangad-pa-natet/. Läst 3 september 2015. 

Externa länkar

Auktoritetsdata