Gåstorget
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Gåstorget, utforska dess många aspekter och fördjupa oss i dess betydelse inom olika områden. Från dess inverkan på samhället till dess implikationer inom vetenskap och teknik, har Gåstorget fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster. Under de kommande raderna kommer vi att undersöka dess ursprung, utveckling och relevans i dagens värld, och erbjuda ett detaljerat utseende som gör att vi bättre kan förstå dess inflytande och potential. Följ med oss på denna spännande resa till hjärtat av Gåstorget!
|
| |
Gåstorget är ett mycket litet torg i Gamla stan i Stockholm. Torget kom till på 1790-talet, då det användes som vändplan för brandförsvarets hästdragna vagnar. Torget ligger mellan kvarteren Pomona större och Pomona mindre, och mäter ungefär 10×10 meter.
Historik
Från och med 1730, efter ett förslag av stadsarkitekt Johan Eberhard Carlberg (1683–1773), började man skapa utrymmen i staden där brandförsvaret kunde vända med häst och vagn, och 1796 skapades ett sådant utrymme på nuvarande Gåstorget. En liknande vändplats anordnades 1783 på Tyska brunnsplan. Planen mellan Gåsgränd och Överskärargränd fick inget officiellt namn, men kallades allmänt Gåsplan eller Gåstorget. 1981 lades ett förslag om att uppkalla torget efter Evert Taube, men förslaget avslogs, och i stället gjordes det nuvarande namnet officiellt.
Vid torget står bronsstatyn Tungviktare av Sven Lundqvist, rest 1967.
Se även
Källor
- ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders & Ferenius, Jonas & Lundqvist, Gunnar (1992) . Stockholms gatunamn. Monografier utgivna av Stockholms stad (2:a upplagan). Stockholm: Kommittén för Stockholmsforskning. sid. 54. Libris 7593250. ISBN 91-7031-042-4
- ^ ”Tungviktare”. skulptur stockholm. http://www.skulptur.stockholm.se/default.asp?id=9729&lang=SE&bhcp=1. Läst 29 mars 2012.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gåstorget.
