Fördraget i Nertjinsk

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Fördraget i Nertjinsk, analysera dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Fördraget i Nertjinsk varit föremål för studier och debatt inom olika områden, vilket genererat ett växande intresse från akademiker, proffs och entusiaster. Genom en djup och detaljerad titt kommer vi att undersöka de olika aspekterna relaterade till Fördraget i Nertjinsk, dess inflytande på populärkulturen, dess roll i den tekniska utvecklingen och dess betydelse i det globala panoramat. Likaså kommer vi att ta upp de olika perspektiven och åsikterna kring Fördraget i Nertjinsk, i syfte att erbjuda en heltäckande och komplett vision av detta spännande ämne.

Scen över undertecknandet av Fördraget i Nertjinsk på Aihuis historiska museum

Fördraget i Nertjinsk var ett gränsfördrag som slöts den 27 augusti 1689 i Nertjinsk mellan Qingdynastins Kina och Ryssland efter en väpnad sammanstötning vid Amur-floden.

Med detta fördrag förlorade Ryssland tillgång till Japanska havet och tvingades överge utposten Albazin, men fick i gengäld upprätta handelsförbindelser med Kina. Gränsen mellan Ryssland och Qing-väldet skulle löpa längs Stanovoj-ryggen (norr om Amur) och floden Argun.[1] Ryska Sibiriens södra gräns har gått ungefär längs samma linje som fördraget i Nertjinsk sedan dess.[2] Fördraget markerade en vändpunkt i kinesisk utrikespolitik eftersom Ryssland behandlades som en part med vilken man förhandlade på lika fot snarare än en tributskyldig stat underställd Kina.[2]

Fördraget avfattades på tre språk: ryska, latin och manchuiska, men inte på kinesiska. Från Qing-hovets sida användes missionärer från jesuitorden och deras insatser hade en väsentlig betydelse för förhandlingarnas utfall, som var mycket gynnsamma för Kina, då den ryska expansionen mot Stilla havet hejdades.

Fördraget reviderades till Rysslands fördel i Fördraget i Aigun 1858 och Fördraget i Peking 1860, som slog fast den rysk-kinesiska gräns som gäller än idag. Dessa fördrag räknas från kinesisk sida som ett av de "ojämlika fördragen" som följde efter landets nederlag i Opiumkriget.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Nertsjinsktraktaten, 27 augusti 2008.

Källor

Noter

  1. ^ För en engelsk översättning av fördraget, se Mancall (1971), ss. 280-3.
  2. ^ Hägerdal, Hans, Kinas historia, Historiska Media, Lund, 2009, s. 184. "Det var ett viktigt fördrag eftersom det fastställde det ryska Sibiriens gräns söderut ungefär där den har löpt sedan dess. Det var också det första fördraget med en europeisk makt. Kangxi bemötte inte Ryssland som en tributskyldig stat enligt det gamla mönstret utan som en motståndarstat med vilken man förhandlade på lika fot."
  • Mancall, Mark (1971) (på engelska). Russia and China: their diplomatic relations to 1728. Harvard East Asian series, 0073-0491 ; 61. Cambridge, Mass.. Libris 8086207. ISBN 0-674-78115-5 
  • Sebes, Joseph; Pereira Thomas (1961) (på engelska). The Jesuits and the Sino-Russian treaty of Nerchinsk (1689): the diary of Thomas Pereira. Bibliotheca Instituti historici S. I., 99-0105377-3 ; 18. Rome. Libris 677492 
  • Weiers, Michael, red. Die Verträge zwischen Russland und China, 1689-1881 : Faksimile der 1889 in Sankt Petersburg erschienenen Sammlung mit den Vertragstexten in russischer, lateinischer und französischer sowie chinesischer, mandschurischer und mongolischer Sprache. Bonn: Wehling, 1979. ISBN 3-88437-000-6