I dagens värld har Fördraget i London (1839) blivit ett återkommande ämne av obestridlig relevans. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, politiken eller människors dagliga liv, har Fördraget i London (1839) fått betydande betydelse idag. Dess inflytande är inte begränsat till ett specifikt område, utan täcker olika aspekter från teknik till kultur. Med globaliseringens frammarsch har Fördraget i London (1839) blivit en gemensam intressepunkt i världens alla hörn, vilket genererar debatter, reflektioner och handlingar som försöker förstå och ta itu med dess omfattning och inverkan. I den här artikeln kommer vi att noggrant undersöka effekterna av Fördraget i London (1839) och dess implikationer på olika aspekter av det moderna livet.
Fördraget i London Treaty of London | |
![]() Belgiens gränsanspråk för fördragents undertecknande | |
Typ | multilateralt avtal |
---|---|
Innehåll | Belgiens och Luxemburgs självständighet erkänd |
Signerades | 19 april 1839 |
Plats | London, England, Storbritannien |
Parter | 7 |
Signerat av | Belgien, Frankrike, Nederländerna, Ryssland, Storbritannien, Tyska förbundet, Österrike |
Fördraget i London (engelska: Treaty of London) undertecknades den 19 april 1839 och innebar erkännandet av att Belgien och Nederländerna skildes åt, vilket praktiken skett under belgiska upproret de närmast föregående åren, och den tysktalande delen av Luxemburg förklarades självständig. Samtidigt delades även Luxemburg upp, och den andra delen blev Belgiska Luxemburg.[1]
Enligt fördraget förpliktigades parterna att vidmakthålla Belgiens neutralitet. Artikel VII i sin tur förpliktigade Belgien att förbli neutralt för evigt.