Fördraget i London (1839)

I dagens värld har Fördraget i London (1839) blivit ett återkommande ämne av obestridlig relevans. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, politiken eller människors dagliga liv, har Fördraget i London (1839) fått betydande betydelse idag. Dess inflytande är inte begränsat till ett specifikt område, utan täcker olika aspekter från teknik till kultur. Med globaliseringens frammarsch har Fördraget i London (1839) blivit en gemensam intressepunkt i världens alla hörn, vilket genererar debatter, reflektioner och handlingar som försöker förstå och ta itu med dess omfattning och inverkan. I den här artikeln kommer vi att noggrant undersöka effekterna av Fördraget i London (1839) och dess implikationer på olika aspekter av det moderna livet.

Fördraget i London
Treaty of London
Belgique 1830.jpg
Belgiens gränsanspråk för fördragents undertecknande
Typmultilateralt avtal
InnehållBelgiens och Luxemburgs självständighet erkänd
Signerades19 april 1839
PlatsLondon, England, Storbritannien
Parter7
Signerat avBelgien, Frankrike, Nederländerna, Ryssland, Storbritannien, Tyska förbundet, Österrike

Fördraget i London (engelska: Treaty of London) undertecknades den 19 april 1839 och innebar erkännandet av att Belgien och Nederländerna skildes åt, vilket praktiken skett under belgiska upproret de närmast föregående åren, och den tysktalande delen av Luxemburg förklarades självständig. Samtidigt delades även Luxemburg upp, och den andra delen blev Belgiska Luxemburg.[1]

Enligt fördraget förpliktigades parterna att vidmakthålla Belgiens neutralitet. Artikel VII i sin tur förpliktigade Belgien att förbli neutralt för evigt.

Se även

Brittiska militären rekryterade 1914 soldater med referenser till att Tyskland svikit Tyska förbundets del av avtalet.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 17 maj 2014.

Noter

Externa länkar