I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Furstbiskopsdömet Hildesheim på olika aspekter av dagens samhälle. Från dess inflytande på teknik till dess effekter på populärkulturen har Furstbiskopsdömet Hildesheim fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Genom en djupgående analys kommer vi att undersöka hur Furstbiskopsdömet Hildesheim har format våra liv och orsakat betydande förändringar i vår uppfattning om världen. Sedan dess uppkomst har Furstbiskopsdömet Hildesheim väckt passionerade debatter och har varit föremål för otaliga undersökningar, vilket fått oss att reflektera över dess relevans i det samtida sammanhanget.
Furstbiskopsdömet Hildesheim | ||||
Hochstift Hildesheim (Tyska) | ||||
| ||||
Vapen | ||||
![]() | ||||
Huvudstad | Hildesheim | |||
Språk | Latin, tyska | |||
Religion | Katolicism | |||
Statsskick | Furstbiskopsdöme | |||
Bildades | 1235
| |||
Upphörde | 1803 | |||
– uppgick i | Preussen, Hildesheims stift | |||
Idag del av | Niedersachsen, Hildesheims stift |
Furstbiskopsdömet Hildesheim var ett riksomedelbart furstbiskopsdöme i Nedersachsiska kretsen i Tysk-romerska riket.
Det ursprungliga biskopsstiftet Hildesheim grundlades omkring 817 och lydande under Mainz. Den mest berömde bland biskoparna var Bernward (993–1022). Genom den så kallade hildesheimska stiftsfejden (1519–23) förlorade biskopen större delen av stiftet till hertigarna av Braunschweig-Wolfenbüttel, men 1643 fick biskop Ferdinand, prins av Bayern (1612–50), tillbaka större delen av de förlorade besittningarna.
År 1803 sekulariserades stiftet, och dess besittningar förenades med Preussen, men lades 1807 till kungariket Westfalen. År 1815 tillerkändes de kungariket Hannover och kom 1866 med detta till Preussen. Det omedelbara biskopsstiftet Hildesheim omfattade sedan 1824 Hannover höger om Weser, sedan 1834 även hertigdömet Braunschweig.
|