Funktionalism (sociologi)

I den här artikeln ska vi prata om Funktionalism (sociologi), ett ämne som utan tvekan låter bekant för många. Med tiden har Funktionalism (sociologi) fått betydande relevans inom olika områden, från politik till populärkultur. Det är ett ämne som har väckt debatt och kontroverser, och som har satt en outplånlig prägel på historien. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Funktionalism (sociologi), från dess ursprung till dess inverkan på världen idag. Oavsett om du är bekant med Funktionalism (sociologi) eller utforskar det här ämnet för första gången, kommer den här artikeln att ge dig en bred och detaljerad översikt för att förstå dess betydelse och relevans idag.

En typologi som utarbetades av Robert K. Merton.

Funktionalismen är ett brett perspektiv inom sociologi och antropologi som i sitt vetenskapliga verk studerar både samhällets strukturer och samhällsaktörernas verksamhet i dessa strukturer. Som perspektiv ser funktionalismen till hela samhällets funktionssätt och dess element: normer, seder, traditioner och institutioner.

Émile Durkheim lanserade idén att man bör studera sociala objekts funktioner i förhållande till sina sammanhang, deras ändamål eller uppgift till helheten. Detta fördes vidare av etnologer, antropologer och psykologer, och skapade den moderna sociologin. Den psykologiska skolan mynnade senare ut i behaviorismen.

Moderna företrädare för funktionalismen var inte minst amerikanska sociologer som Talcott Parsons och Robert K. Merton. Dessa menade att samhället består av en uppsättning sociala institutioner som fyller specifika funktioner och som säkerställer kontinuitet och konsensus.

En numera klassisk uppgörelse med den sociologiska funktionalismen gjordes av den amerikanske sociologen C. Wright Mills i hans bok "Den sociologiska visionen", 1959.[förtydliga]

Se även

Fotnoter