Frusen konflikt
I dagens värld är Frusen konflikt ett ämne som har uppmärksammats av en bred publik. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess påverkan på samhället eller dess relevans på ett personligt plan, har Frusen konflikt blivit ett ämne av intresse inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Frusen konflikt, vilket ger en omfattande och detaljerad översikt som gör det möjligt för läsare att förstå dess betydelse och betydelse. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka olika aspekter relaterade till Frusen konflikt, vilket ger ett berikande perspektiv som stimulerar till reflektion och debatt. Från sitt ursprung till sitt nuvarande genomslag väcker Frusen konflikt ett intresse som förtjänar att behandlas på djupet, och denna artikel syftar till att tillgodose det behovet av kunskap och förståelse.
En frusen konflikt syftar, inom internationell politik, på ett läge när en öppen, väpnad konflikt avslutats utan att något fredsavtal eller liknande bilagt konflikten så att de båda parterna är någorlunda nöjda. I en sådan situation vaktar parterna på varandra, och en öppen konflikt kan när som helst åter ta fart. Det hela kännetecknas av osäkerhet och instabilitet.
Historiska exempel
Begreppet har ofta använts som benämning för olika östeuropeiska konflikter efter Sovjetunionens upplösning. Det kan också användas för liknande permanentade strider om territorier.[1][2][3]
Den de facto-situation som råder under en frusen konflikt kan ligga i linje med vad en av parterna hävdar är enligt gällande lagar. Exempelvis hävdar Ryska federationen att man 2014 helt lagenligt införlivat Krim med sitt territorium, trots att Ukraina (med flera länder) hävdar motsatsen. Även konflikten i östra Ukraina har sedan hösten 2014 utvecklats till något som liknar en frusen konflikt.[4][5]
Alternativt kan de facto-stuationen ligga vid sidan av båda parternas officiella anspråk. Delningen av Korea (efter Koreakriget) är ett sådant exempel, där både Nordkorea och Sydkorea officiellt gör anspråk på hela halvön. Mellan de områden som de båda länderna kontrollerar finns dock i praktiken en väldefinierad gräns. Även Tyskland var under det kalla kriget föremål för en frusen konflikt, där DDR (stött av Warzawapakten) och Västtyskland (stött av Nato) etablerade stater på var sin sida om en strängt bevakad gränslinje, trots att meningen tidigare varit att Tyskland skulle fortsätta som en enad stat. Tysklands återförening kom att dröja till 1990 och till efter Berlinmurens fall.
Frusna konflikter resulterar ibland i stater som endast erkänns av ett fåtal andra länder. Ett exempel är Republiken Sydossetien, ett resultat av 2008 års krig i Georgien. Republiken Sydossetien erkänns endast av sju stater, varav tre själva har begränsat erkännande.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 29 maj 2015.
Noter
- ^ Simon Tisdall (22 september 2010). ”This dangerous new world of self-interested nations” (på engelska). The Guardian. http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2010/sep/22/frozen-conflict-spreads-across-globe. Läst 8 juli 2015.
- ^ ”North and South Korea: A Frozen Conflict on the Verge of Unfreezing?” (på engelska). Isn.ethz.ch. http://www.isn.ethz.ch/isn/Digital-Library/Publications/Detail/?ots591=0c54e3b3-1e9c-be1e-2c24-a6a8c7060233&lng=en&id=133740. Läst 8 juli 2015.
- ^ ”Europe: Frozen conflicts” (på engelska). The Economist. 19 november 2008. http://www.economist.com/node/12494503. Läst 8 juli 2015.
- ^ "Ledare: Långt kvar till fred i Ukraina". Arkiverad 9 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine. gp.se (Ledare), 2015-02-13. Läst 9 juli 2015.
- ^ "FÖRSLAG TILL RESOLUTION … om situationen i Ukraina (2014/2965(RSP))". europarl.europa.eu, 2015-01-12. Läst 9 juli 2015.